- Vara kommun
- Kommun och politik
- Vår organisation och verksamhet
- Planer och styrande dokument
- Krisdokument
- Plan för Vara kommuns krisberedskapsarbete
Plan för Vara kommuns krisberedskapsarbete
Antagen av kommunfullmäktige 24 februari 2020 § 7
Inledning
Sveriges kommuner får ersättning för de uppgifter de har enligt lagen (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Lagen tolkas genom två överenskommelser mellan Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De två är överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2019-2022 och överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020. Överenskommelserna preciserar i form av målbeskrivningar och riktlinjer, hur uppgifterna ska genomföras samt hur verksamhet och ersättning ska följas upp. Hur ersättningen ska användas regleras också i överenskommelserna.
En del i överenskommelsen för krisberedskapen är att alla kommuner ska ta fram ett styrdokument som på ett övergripande plan beskriver krisberedskapsarbetet under mandatperioden. Styrdokumentets namn får anpassas till kommunens övergripande dokumentnamn. I Vara kommun heter styrdokumentet Plan för Vara kommuns krisberedskapsarbete. Dokumentet ska innehålla:
- övergripande styrning av arbetet med krisberedskap i kommunala förvaltningar, bolag och kommunalförbund.
- kommunens övergripande process för risk- och sårbarhetsanalys.
- kommunens ambitioner i arbetet med sitt geografiska områdesansvar.
- vilken planering avseende krisberedskap inom olika områden som kommunen ska ta fram eller uppdatera under mandatperioden.
Plan för Varas kommuns krisberedskapsarbete utgår från överenskommelserna mellan SKR och MSB. Eftersom båda överenskommelserna styr kommunens arbete så har uppgifterna sammanställts i planen.
Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete
Nedan beskrivs ansvar och roller för olika delar av kommunens organisation vad gäller det övergripande arbetet med krisberedskap.
Organisationsdel | Roll och ansvar |
---|---|
Kommunfullmäktige |
|
Kommunstyrelse |
|
Krisledningsnämnd |
|
Kommundirektör | Ansvarar för att:
|
Förvaltningschef | Ansvarar för att:
|
Krisstöd/POSOM-ansvarig | Ansvarar för att:
|
Säkerhetssamordnare | Ansvarar för att:
|
Kommunikationschef | Ansvarar för att:
|
HR-chef | Ansvarar för:
|
Dokumentatör | Ansvarar för:
|
Genomförande av de uppgifter som ålagts kommunen
Kommunernas uppgifter inom krisberedskapsområdet framgår av kapitel två och tre i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Uppgifterna kan delas in i de underrubriker som följer nedan. Statens förväntningar på kommunernas arbete med att utföra uppgifterna har förtydligats i överenskommelsen mellan SKR och MSB i form av kommunens uppgifter.
Dessa uppgifter utgör även Varas uppgifter och arbete för att nå målen redovisas nedan. Arbetet för att nå målen bedrivs kontinuerligt och har nått olika långt inom olika områden. Redogörelsen för hur kommunen avser nå målet innebär alltså inte att målet därmed anses ha nåtts.
Höjd beredskap
Enligt regeringens försvarspolitiska inriktning 2016-2020 ska planeringen för civilt försvar återupptas. Det civila försvaret syftar till att samhället ska fungera vid höjd beredskap och krig i Sverige. Civilt försvar bedrivs inom ramen för verksamheten i statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Det civila och militära försvaret bildar tillsammans totalförsvaret.
Alla kommuner ska enligt överenskommelsen mellan MSB och SKR om civilt försvar påbörja arbetet avseende de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser) så att de på sikt kan fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret i händelse av krigsfara och krig. Uppgifterna är indelade i prioriterade samt övriga uppgifter.
Dokument, revision och uppdatering
I början på varje ny mandatperiod ska ett nytt styrdokument antas av kommunfullmäktige.
Kommunens säkerhetssamordnare ansvarar för att ta fram ett förslag på styrdokument.
Varje år ska kommunens säkerhetssamordnare bedöma behovet av att göra revisioner av styrdokumentet eller andra övergripande dokument för krisberedskapen i Vara.
Behov av ändringar i styrdokumentet ska föreslås till kommunfullmäktige.
Behov av ändringar i krisledningsplanen föreslås till kommunstyrelsen.
Behov av ändringar i bilagor eller rutiner föreslås till kommundirektören.
Bilaga 1 – Plan för utbildning och övning
Utbildning
Övergripande utbildningsinriktning avseende krisberedskap samt civilt försvar: Vid mandatperiodens slut ska följande grupper ha utbildats:
Krisledningsnämnden
I utbildningen ingår kunskap om organiseringen av krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå.
Kommunstyrelsen
I utbildningen ingår kunskap om organiseringen av krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. I utbildningen ingår kunskap om kommunstyrelsens roll vid höjd beredskap.
Krisledningsgruppen
I utbildningen ingår kunskap om organiseringen av krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå samt att utveckla stabsarbete.
Krisstöd/POSOM-gruppen
Alla deltagare ska ha fått utbildning som ger en grundläggande förståelse för krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. Alla deltagare ska också ha fått tillräcklig utbildning för att kunna fullgöra sina uppgifter.
Kriskommunikationsfunktion
Alla deltagare ska ha fått utbildning som ger en grundläggande förståelse för krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. Alla deltagare ska också ha fått tillräcklig utbildning för att kunna fullgöra sina uppgifter. Färdigheter i att hantera WIS och Rakel skall erhållits.
Övriga funktioner som kan bli delaktiga i kommunens krisarbete
Inbjuds vid lämplig utbildning. Deltagare ska ha fått utbildning som ger en grundläggande förståelse för krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå.
Utbildning inom området civilt försvar kommer ske under mandatperioden till funktioner som har behov av det. Kunskap om totalförsvar, säkerhetsskydd, krigsorganisation är prioriterat.
Övning
Övergripande övningsinriktning avseende krisberedskap samt civilt försvar:
Under mandatperioden kommer olika delar av krishanteringsorganisationen att genomgå olika typer av övningar. Vilken typ av övning som är lämplig beror på mognadsgrad vad gäller krishantering samt på vilket syftet med övningen är. En övergripande målsättning är att oftare än tidigare öva samverkan med andra aktörer – offentliga, privata och ideella. Detta mot bakgrund av att den delen inte sällan saknats i tidigare övningar.
Övning inom området civilt försvar kommer ske under mandatperioden till funktioner som har behov av det. Övningar om totalförsvar, säkerhetsskydd, krigsorganisation är prioriterat.
Funktion | Övningsfrekvens |
---|---|
Krisledningsnämnden | Minst en gång under mandatperioden |
Kommunstyrelsen | Minst en gång under mandatperioden |
Krisledningsgrupp | Årlig övning |
Krisstöd/POSOM-grupp | Årlig övning |
Ledningsgrupper vid verksamheter | Minst en gång under mandatperioden |
Kriskommunikationsfunktion | Årlig övning. |
Bilaga 2–Användning av den statliga ersättningen
Staten betalar årligen en ersättning till kommuner för fullgörande av uppgifter enligt lagen (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Det statliga bidraget uppgår totalt till ca 795 tkr per år (2019). Finansierade åtgärder ska kunna härledas till uppgifterna i kap. 2 och 3 i LEH som består av risk- och sårbarhetsanalyser, planering, geografiskt områdesansvar, övning, utbildning, rapportering samt höjd beredskap. I MSB:s Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar Dnr 2019-00265 finns riktlinjer för användningen.
Grundbelopp
Grundbelopp, 318 tkr (2019) ges för att hålla en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krisberedskapssystemet. Säkerhetssamordnarfunktionen består från och med 2020-01-01 av tre säkerhetssamordnare som arbetar åt fyra kommuner, Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga kommuner.
Verksamhetsersättning
För genomförande av uppgifterna planering, risk- och sårbarhetsanalys, geografiskt områdesansvar, utbildning och övning, samt rapportering utbetalas 17,25 kr per invånare. Hela denna ersättning får användas för lönekostnader.
Utomhusvarning
Vara kommun har ingen utomhusvarning och därmed ingen ersättning.
Civilt försvar
Kommunen får en årlig ersättning som uppgår till 190 tkr (2019) för att finansiera kommunens uppgifter enligt överenskommelsen mellan MSB och SKR om kommunernas arbete med civilt försvar.
Sparat bidrag
Vara kommun har sedan tidigare sparat bidrag. Det finns en plan för hur det sparade kapitalet ska användas. Som exempel genomförs kompentensutveckling för tjänstemän som ingår i kommunens krishanteringsorganisation.
Kontaktcenter
Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till kontaktcenter.