Avfallsplan 2018-2028

Antagen av kommunfullmäktige 2018-03-26 § 25

Innehållsförteckning

1. Avfallsplanen i korthet
2. Syfte
3. Mål och åtgärder
4. Bakgrund
5. Framtida utveckling
6. Behov av ny infrastruktur
7. Styrmedel
8. Dåtid och nutid
9. Bilaga 1
10. Bilaga 2
11. Bilaga 3
12. Bilaga 4
13. Bilaga 5
14. Bilaga 6
15. Bilaga 7
16. Bilaga 8
    
17. Bilaga 10

Avfallsplanen i korthet

Sveriges kommuner har ansvar för insamling och omhändertagande av allt hushållsavfall, enligt miljöbalken (1998:808). Kommunerna är skyldiga att ha en renhållningsordning, som består av en avfallsplan (1) och föreskrifter för avfallshantering. I avfallsplanen ska kommunen ange hur mängden avfall och dess farlighet ska minska. Avfall som omfattas av producentansvar ingår inte i kommunernas ansvarsområde, men detta avfall omfattas ändå av avfallsplanen Vara kommun har följt upp den förra avfallsplanen från 1997, vilket visar att mängden avfall från hushåll har ökat med cirka 50 %, trots att målet var att minska avfallsmängderna.

Vara har valt följande mål och åtgärder att arbeta med i sin avfallsplan:

Åtgärderna kommer att följas årligen, av tekniska förvaltningen inom Vara kommun, eftersom förvaltningen har ett verksamhetsansvar för avfallshantering i kommunen. Tekniska förvaltningen lyder under tekniska utskottet, ett utskott under kommunstyrelsen.

Fotnoter

(1) Innehållet i en avfallsplan beskrivs i Naturvårdverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2017:2).

Syfte

Syftet med denna avfallsplan är att ange mål och strategier för att minska avfallets mängd och farlighet samt bidra till ökad återvinning. Avfallsplanen är ett styrdokument som ska bidra till ökad medvetenhet om avfallsfrågor hos allmänheten och långsiktigt styra kommunens avfallshantering i riktning mot ett hållbart samhälle. För att uppnå kommunfullmäktiges övergripande mål ”I Vara kommun trivs alla att leva och bo” (2) samt inriktningsmålet i sektorsprogrammet för Miljö, ”Vara kommun ska ta globalt ansvar. Miljöarbetet ska skapa förutsättningar för en effektiv resursanvändning och minskad klimatpåverkan”.

Inriktningen för kommunens arbete med avfall är att:

• vi ska förflytta oss högre upp i avfallstrappan
• det ska vara lätt att göra rätt
• kommunen och kommunens bolag ska föregå med gott exempel.

Fotnoter

(2) Vara kommun Styrdokument 2016-2019. Utgiven februari 2016. Sidan 6.

Mål och åtgärder

Här nedan beskrivs mål och åtgärder för avfallsplanen. Därutöver finns det en handlingsplan med aktiviteter, som revideras regelbundet.

Vara kommun och kommunens bolag planerar och genomför aktiviteter i avsikt att realisera planens mål och åtgärder.

Åtgärderna kommer att följas upp årligen av avfallsenheten inom tekniska förvaltningen i Vara kommun. Övriga verksamheter inom kommunen behöver lämna underlag till tekniska förvaltningen om vilka åtgärder de gjort.

Mål 1. Avfall från boende och verksamma minskar

Åtgärd 1.1 Minska avfallsmängden

Åtgärd: Fler invånare och verksamma får ökad kunskap om hur man kan minska sin avfallsmängd.

Ansvariga för åtgärden är:

• a) Vara kommun, samtliga nämnder och bolag.
• b) Invånare och verksamma inom kommunen kan frivilligt utföra aktiviteter.

Uppföljning görs på följande sätt:

• a) Kvalitativa enkäter minst en gång per mandatperiod, såsom SKL:s enkät Kritik på Teknik.
• b) Beskrivning av genomförda informationsinsatser per år.

Åtgärd 1.2 Förebygg avfall

Åtgärd: Öka möjligheter och incitament till att förebygga avfall genom att bl.a. öka återbruksmöjligheter och främja möjligheter till delning av material, utreda och eventuellt föreslå en miljöstyrande taxa för renhållning.

Ansvariga för åtgärden är:

• a) Vara kommun, samtliga nämnder och bolag.
• b) Invånare och verksamma inom kommunen kan frivilligt utföra aktiviteter.

Uppföljning görs på följande sätt:

• a) Statistik över avfallsmängderna visar om dessa minskar.
• b) Statistik på hur mycket som lämnas till återbruk vid kommunens återvinningscentral.

Åtgärd 1.3 Minska nedskräpning

Åtgärd: Minska nedskräpning, både i offentliga och privata miljöer.

Ansvariga för åtgärden är:

• a) Vara kommun, kommunstyrelsen, som ansvarig för den kommunala renhållningsskyldigheten, tekniska förvaltningen
• b) Vara kommun, miljö- och byggnadsnämnden, som tillsynsmyndighet
• c) Vara kommun, bildningsnämnden
• d) Vara Bostäder AB
• e) Invånare och verksamma inom kommunen kan frivilligt utföra aktiviteter.

Uppföljning:

Kostnader för renhållning i offentliga miljöer minskar. Uppgiften tas fram av tekniska förvaltningen, baserat på gata/park-enhetens kostnader för renhållning i offentliga miljöer. Även Lokalvårdsenhetens kostnader och erfarenheter kan ge vägledning.

Åtgärd 1.4 Minska matsvinnet

Åtgärd: Samverka för att minska matsvinnet.

Ansvariga för åtgärden:

• a) Vara kommun, kommunstyrelsen - tekniska förvaltningen – kostenheten
• b) Vara kommun, bildningsnämnden
• c) Vara kommun, socialnämnden
• d) Invånare och verksamma inom kommunen kan frivilligt utföra aktiviteter, liksom elever och boende inom kommunens verksamheter.

Uppföljning:

Statistik över matsvinn i de kommunala verksamheterna tas fram årligen av kommunens kostenhet.

Mål 2. Avfall som uppkommer tas om hand resurseffektivt

Åtgärd 2.1 Mer kunskap om återvinning

Åtgärd: Öka kunskapen om återvinning

Ansvariga för åtgärden är:

• a) Vara kommun, kommunstyrelsen, som ansvarig för den kommunala renhållningsskyldigheten, tekniska förvaltningen
• b) Vara kommun, miljö- och byggnadsnämnden, som tillsynsmyndighet
• c) Avfallsföretag, som kan sköta och utveckla fastighetsnära insamling
• d) Invånare och verksamma inom kommunen kan frivilligt utföra aktiviteter.

Uppföljning:

• a) Kvalitativa enkäter minst en gång per mandatperiod, såsom Kritik på Teknik.
• b) Beskrivning av genomförda informationsinsatser per år.

Åtgärd 2.2 Öka källsorteringen

Åtgärd: Öka graden av källsortering och utred ett generellt införande av fastighetsnära insamling.

Ansvariga för åtgärden är:

• a) Vara kommun, kommunstyrelsen som ansvarig för den kommunala renhållningsskyldigheten, tekniska förvaltningen
• b) Vara kommuns tillväxt- och utvecklingsavdelningen, där stads- och planarkitekter finns
• c) Vara kommuns bolag
• d) Invånare och verksamma inom kommunen kan frivilligt utföra aktiviteter.

Uppföljning:

• a) Statistik över avfallsmängder visar att mer material återvinns.
• b) Redovisa hur stor andel av kommunala verksamheter som har källsortering, inklusive kommunens bolag.

Åtgärd 2.3 Insamling av matavfall

Åtgärd: Utred separat insamling av matavfall (dels vad det innebär att samla in en separat fraktion och dels hur matavfallet därefter kan hanteras).

Ansvarig för åtgärden är: Vara kommun, kommunstyrelsen som ansvarig för den kommunala renhållningsskyldigheten, tekniska förvaltningen

Uppföljning: Redovisa utredning.

Mål 3. Farligt avfall förebyggs och hanteras säkert

Åtgärd 3.1 Informera om farligt avfall

Åtgärd: Utöka informationen om minimering och hantering av farligt avfall

Ansvariga för åtgärden är:

• a) Vara kommun, kommunstyrelsen som ansvarig för den kommunala renhållningsskyldigheten, tekniska förvaltningen
• b) Vara kommuns bildningsnämnd
• c) Miljö- och byggnadsnämnden i egenskap av tillsynsmyndighet
• d) Avfallsföretag, i samarbete med kommunen
• e) Vara bostäder AB
• f) Invånare och verksamma inom kommunen kan frivilligt utföra aktiviteter.

Uppföljning:

• a) Statistik över avfallsmängder visar att mer farligt avfall lämnas in och kan återvinnas.
• b) Beskrivning av genomförda informationsinsatser per år.

Åtgärd 3.2 Insamling av farligt avfall

Åtgärd: Förbättra insamlingssystem för farligt avfall.

Ansvariga för åtgärden är:

• a) Vara kommun, kommunstyrelsen som ansvarig för den kommunala renhållningsskyldigheten, tekniska förvaltningen
• b) Avfallsföretag, i samarbete med kommunen
• c) Vara bostäder AB
• d) Invånare och verksamma inom kommunen kan frivilligt utföra aktiviteter.

Uppföljning:

• a) Statistik över avfallsmängder visar att mer farligt avfall lämnas in.
• b) Beskrivning av genomförda åtgärder.

Bakgrund

En av de stora utmaningarna för att uppnå en hållbar utveckling är att förebygga avfall och hantera det avfall som uppstår. Jordens befolkning fortsätter att öka, liksom den ekonomiska tillväxten. Den ekonomiska tillväxten har i stor utsträckning drivits av en ökad konsumtion, som också lett till ökad efterfrågan på jungfrulig råvara. Hittills har det funnits en stark koppling mellan mängden avfall och ekonomisk tillväxt, dvs. avfallsmängderna har ökat när konsumtionen har ökat.

EU:s avfallshierarki har fem steg, där avfallshanteringen ska sträva efter att klättra uppåt, för att öka resurseffektiviteten. Avfallsförebyggande ska alltid eftersträvas, och behovet av deponering ska betraktas som ett misslyckande. EU:s avfallsdirektiv anger att hierarkin ska gälla som prioriteringsordning för lagstiftning och politik som rör förebyggande och hantering av avfall, och att lokala avfallsplaner ska lägga stor vikt vid det avfallsförebyggande arbetet.

Kommunens arbete med avfallsfrågor är en viktig del i detta arbete. Stora miljövinster kan erhållas genom att minska mängden avfall, inte minst genom att utsläpp och andra negativa effekter av utvinningen av råvaror kan minska. I de fall avfall ändå uppstår ska materialet och energin i avfallet tas om hand på ett så effektivt sätt som möjligt.

Arbetet med att minska ämnen och blandningar som kan vara skadliga för människor eller miljön pågår ständigt. Många skadliga ämnen i produkter har därmed kunnat fasas ut eller åtminstone minskats. Samtidigt kommer ständigt nya typer av kemikalier och blandningar, med delvis okända risker för människor och miljön (t.ex. nya typer av flamskyddsmedel och mjukgörare). Arbetet med att minska mängden skadliga ämnen är viktigt, eftersom det leder till ett renare avfall och en högre kvalitet på råvaror från materialåtervinning. Likaså minskar risken för spridning av skadliga ämnen från avfallshantering i stort.

För en kommunal verksamhet, som användare av skattemedel, finns det en stor vinst, miljömässigt, ekonomiskt och socialt, i att hushålla med resurser och förebygga uppkomsten av avfall.

Juridiska och politiska utgångspunkter

Mål och åtgärder i Vara kommuns avfallsplan har baserats på följande juridiska förutsättningar på global nivå, EU-nivå, nationell, regional och kommunal nivå:

• FN:s Agenda 2030. De globala mål som Vara kommuns avfallsplan tangerar är främst Mål 11 ”Hållbara städer och samhällen” och Mål 12 ”Hållbar konsumtion och produktion”.
• EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG) och avfallshierarki.
• Miljöbalken (2 kap. MB hänsynsreglerna, och i 15 kap. MB om avfall) samt Avfallsförordningen (3).
• Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (4).
• Den nationella avfallsplanen ”Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012-2017” (5).
• Sveriges avfallsförebyggande program ”Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle – Sveriges program för att förebygga avfall 2014–2017” (6).
• Begreppet ”cirkulär ekonomi”, som lyfts av EU 7 och utreds av regeringen (8).

• De nationella miljökvalitetsmålen (9). De miljökvalitetsmål som särskilt berör avfallshantering är ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Giftfri miljö” och ”God bebyggd miljö”. Etappmål som särskilt berör avfall är ”Ökad resurshushållning i byggsektorn” och ”Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan”.

• Regionala tilläggsmål till miljökvalitetsmålen finns gällande ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Giftfri miljö” (10).
• Enligt Vara kommuns översiktsplan 2012 sopsorterar invånarna i kommunen betydligt mindre än genomsnittet i riket (11). Kommunen behöver förenkla invånarnas möjlighet till sopsortering genom att ta med återvinningsstationer i planeringen.
  • Målet i översiktsplanen är att det inte finns något avfall, detta genom återanvändning och återvinning (12). Kommunen ska ge förutsättningarna för att lätt göra rätt när ägodelar ska avyttras. Antingen genom att återvinningsmaterial hämtas vid bostad och verksamhet eller lämnas på lättillgängliga återvinningsstationer.
  • Vid etablering av nya områden ska smidiga system för sortering och återvinning upprättas. En utvecklad och effektiviserad andrahandsmarknad krävs för att minska mängden avfall. Matavfallet ska sorteras ut till egen kompost eller för att lämna till biogasframställning. Kommunen ska ha en lättillgänglig information och besvara frågor om avfall. Detta för att minska mängden farligt avfall och gifter som sprids genom avlopp eller förbränning.
• Det övergripande målet för Vara kommun år 2016-2019 är ”I Vara kommun trivs alla att leva och bo” (13).
  • I kommunens styrdokument anges följande inriktningsmål i sektorsprogrammet för Miljö: ”Vara kommun ska ta globalt ansvar. Miljöarbetet ska skapa förutsättningar för en effektiv resursanvändning och minskad klimatpåverkan” (14).
  • I miljö-sektorsprogrammets framtidsvision berörs avfall: ”Större kunskap, bättre service och tillgänglighet underlättar insamling av farligt avfall och därmed hindras spridning av gifter. Vara kommun som organisation föregår med gott exempel.”
• I kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren 2016-2019 finns effektmålet ”Kommunstyrelsens verksamheter skapar förutsättningar för det goda livet, vilket bland annat innefattar tilltalande offentliga utomhusmiljöer” (15).

Fotnoter

• 3 Sverige införde 2011 EU:s avfallsdirektiv i svensk lagstiftning: Avfallsförordning (2011:927).
• 4 NFS 2017:2
• 5 Utgiven 2012-06. Naturvårdsverket ansvarar för framtagande och revidering. Nästa avfallsplan ska gälla 2018-2023 och också innehålla nästa avfallsförebyggande program.
• 6 Naturvårdsverket. Rapport 6654. Utgiven 2015-06.
• 7 EU-kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomin; ”Att sluta kretsloppet – en EU handlingsplan för den cirkulära ekonomin” (COM (2015) 614), där målet är ett mer hållbart resursanvändande och minskade utsläpp av växthusgaser.
• 8 Utredningen ”Från värdekedja till värdecykel” (SOU 2017:22), som bland annat innehåller förslag om insatser för hushållen att förebygga avfall och skattereduktioner för hyr-, begagnat- och reparationstjänster.
• 9 De nationella miljökvalitetsmålen fastställdes av riksdagen 1999, och har därefter reviderats, senast år 2014.
• 10 Västra Götalands miljömål omfattar det nationella miljömålssystemet samt 50 regionala tilläggsmål som beslutades i september 2015 av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.
• 11 Översiktsplan 2012 Vara kommun, sidan 117. KF § 28/2013, antagen 2013-05-27
• 12 Översiktsplan Vara kommun, sidan 119
• 13 Vara kommun Styrdokument 2016-2019. Utgiven februari 2016. Sidan 6.
• 14 Vara kommun Styrdokument 2016-2019. Sidan 89.
• 15 Vara kommun Styrdokument 2016-2019. Sidan 96.

Framtida utveckling

Vara kommun förväntas att förändras marginellt i framtiden vad gäller befolkningsantalet. Centralorten kan antas växa något mer i förhållande till de övriga orterna i framtiden. Vara kommun har en decentraliserad struktur med 13 tät- och småorter, vilket medför att service är viktigt även i övriga tätorter. Därutöver bor cirka 40 procent av befolkningen på landsbygden. I Varas framtida utveckling av avfallshantering är det därför viktigt att service erbjuds på så många orter som möjligt, och helst utvecklas med en fastighetsnära service för att även nå de bosatta på landsbygden.

Det kan antas komma högre krav på kommuner när det gäller att informera om och planera avfallshanteringen så att insamling underlättas. Sannolikt kommer också högre krav att ställas på kommunens avfallsförebyggande arbete, eftersom detta arbete får allt större vikt och prioritet på alla nivåer i samhället. Avfallsförebyggande är också avgörande för att klättra högre upp i avfallshierarkin. Kommunerna kan också få överta ansvaret för insamling av förpackningar.

Kommunen har observerat trender mot en ökad nedskräpning i offentliga miljöer samt även ökad dumpning av avfall i skog och mark, vilket ska stävjas. Om inte trenden kan vändas så får kommunen ökade kostnader för att städa offentliga miljöer.

Utvecklingen går mot högre krav på sortering av avfall, vilket innebär att insamlingssystemen måste vara pedagogiskt utformade och ha en hög tillgänglighet. Därmed kommer återvinningsstationer för insamling av förpackningar att vara nödvändiga på mindre orter även i framtiden, då tillgängligheten är
viktig för att få människor att sortera. Möjligheterna till återbruk behöver förbättras, för att komma högre upp i avfallshierarkin och att återanvända så mycket som möjligt av invånarnas avfall.

Dagens hämtning av brännbart avfall fungerar väl, men sorteringen av återvinningsbart avfall behöver öka i kommunen. Fastighetsnära insamling av förpackningar bör utredas och, om möjligt, införas för alla fastigheter. Nuvarande återvinningscentral behöver förbättras avseende tillgänglighet och utformning, alternativt behöver en ny återvinningscentral anläggas som uppfyller både dagens och framtida behov.

Insamling av matavfall behöver utredas, dels vad det innebär att samla in en separat fraktion och dels hur matavfallet därefter kan hanteras.

Kommunens slamhantering kan komma att förändras för att uppnå bättre kontroll, spårbarhet, slamkvalitet och minskad miljöpåverkan. Teknikutvecklingen behöver följas, parallellt med ett uppströmsarbete som syftar till att förbättra slammets kvalitet vad gäller tungmetaller och andra oönskade ämnen.

Närmare samarbete med grannkommuner diskuteras inom ett flertal områden och kan bli aktuellt för renhållningen. Det som eftersträvas är att hitta gemensamma insamlingssystem för olika avfallsfraktioner samt fastighetsnära insamling av förpackningar. Flera små kommuner skulle tillsammans ha en bättre förhandlingsposition vid gemensam upphandling av hämtning av olika
fraktioner (16).

Den digitala teknikutvecklingen ger nya möjligheter. Vid branschföreningen Avfall Sveriges årsmöte 2017 gavs följande exempel på möjligheter med framtidens teknik (17), bland annat när det gäller möjligheten till ökad transparens kring avfallshantering och ansvarstagande. ”Internet of Things” möjliggör smart avfallshantering, till exempel avfall som kan spåras geografiskt, behållare som töms när de är fulla och som interagerar med användaren. ”Big Data” lär oss att agera mer klimatsmart framöver. Användning av bioteknologi möjliggör nya former av bioplast, bakterier som hjälper till att bryta ned metaller och svampar som bryter ned plast.

Fotnoter

• 16 Ett samarbete inom upphandling av hämtning av hushållsavfall har tidigare funnits med Essunga och Grästorps kommuner.
• 17 Claudia Olsson, VD Exponential AB, talar om framtiden på Avfall Sveriges årsmöte 2017.

Behov av ny infrastruktur

Ett flertal områden har identifierats, där infrastrukturen kan förbättras:

• a) Fler återvinningsstationer behövs för insamling av förpackningar., med målet att ha minst en i varje tätort. Med utgångspunkt i dagens sex stationer saknas det sådana i Arentorp, Jung, Emtunga och Larv, vilka har 214 - 444 invånare per ort.
• b) Fastighetsnära insamling av förpackningar behöver utredas. Målet är att underlätta invånarnas inlämning av förpackningar till återvinning - vilket skulle kunna minska behovet av fler återvinningsstationer.
• c) En ny återvinningscentral i Vara är under utredning. Behovet grundas i att den nuvarande återvinningscentralen inte är tillräckligt stor för det befintliga och framtida behovet, samtidigt som den inte ägs av kommunen. Så länge kommunen inte äger en egen central så måste tillhandahållandet upphandlas i konkurrens, något som försvåras av att avtalstider får vara maximalt fyra år enligt LOU, vilket är för kort tid för att etablera en ny anläggning. Trots att kommunen annonserar ut en förfrågan om att tillhandahålla en återvinningscentral så föreligger det ingen egentlig konkurrens, eftersom ingen annan aktör kan komma in och konkurrera på så korta avtalstider. Slutsatsen är att kommunen bör äga en egen återvinningscentral för att möjliggöra en långsiktig förvaltning av anläggningen. Driften av återvinningscentralen kan upphandlas externt, eller skötas i egen regi.
• d) Insamling av farligt avfall. Behov finns av att ha fler platser där farligt avfall kan lämnas, helst i anslutning till inköpsställen för att underlätta medborgarnas logistik. Även möjligheten till mobil återvinningscentral för farligt avfall behöver utredas, för att underlätta inlämning av farligt avfall också hos de invånare som inte har tillgång till bil eller av andra skäl har svårt att ta sig till insamlingsplatser för farligt avfall.
• e) Insamling av matavfall behöver utredas. En sådan insamling medför krav på omlastningsyta eller anläggning för behandling av biologiskt material (t.ex. rötning för att producera biogas).

Styrmedel

Här anges vilka styrmedel som kommunen planerar att använda för att nå målen i denna avfallsplan. Dessa styrmedel återkommer på olika ställen bland målen i ovanstående kapitel.

• A. Avfallstaxa. Taxan kan användas som ett incitament för att styra invånarna mot den typ av avfallshantering som kommunen eftersträvar, till exempel genom att minska avfallsmängderna eller på olika sätt göra det mer ekonomiskt fördelaktigt att sortera ut farligt avfall och förpackningsavfall.
• B. Information. Ökad kunskap behövs för att göra rätt. Information om hur avfall kan förebyggas och vilka möjligheter till återanvändning, till exempel vilka second hand-verksamheter som finns i kommunen, behöver förbättras. Information om öppettider på återvinningscentralen och placeringen av återvinningsstationer behöver vara lättillgänglig.
• C. Infrastruktur som underlättar insamling av avfall. De fysiska förutsättningarna måste finnas för att kunna lämna avfall, och att detta tas om hand på ett snyggt och säkert sätt.
• D. Fysisk planering. Vid planering av nya områden måste hänsyn tas till att avfallshanteringen kan byggas in på ett ändamålsenligt och resurseffektivt sätt. Detta måste vägas in tidigt i planeringsprocessen.
• E. Tillsyn. Övervakning av hälsan, miljön och incidenter relaterade till avfallshantering måste fungera väl och vara ändamålsenligt. Bedömning av frågor om dispens måste ske välavvägt.

Dåtid och nutid

Här slutar huvuddokumentet i Vara kommuns avfallsplan, som omfattar de framåtsyftande delarna av planen. I efterföljande bilagor finns bland annat en beskrivning av hur avfallshanteringen ser ut idag, historien med nedlagda deponier, en beskrivning av hur avfallsplanen har tagits fram, samt en omvärldsanalys som kopplar kommunens mål till nationella mål.

Bilaga 1. Vara kommun – basfakta samt kommunal organisation

Geografi

Vara kommun är en landsbygdskommun i mitten av Västergötland som gränsar till kommunerna Lidköping, Grästorp, Herrljunga, Falköping och Skara. Arealen är 701 km2, med 23 invånare per km2. Förutom centralorten Vara består kommunen av nio tätorter och fyra småorter.

Kommunen ligger i Västra Götalandsregionen och är belägen 95 km nordöst om Göteborg. Tre järnvägar passerar kommunen, Västra stambanan, Kinnekullebanan och Älvsborgsbanan. Vara ligger i korsningen mellan E20 och riksväg 47. Till närmaste flygplats med inrikestrafik är det 30 minuter med
bil och till närmaste utrikesflygplats är det 60 minuter.

Vara kommun har bidragit till att ge alla hushåll möjlighet att koppla upp sig till fast fibernät med 100 Mbit/s i bredbandshastighet. För alla som valt att ha fiberanslutning är utbyggnaden klar sedan 2015.

Befolkning

Enligt prognoser för perioden 2016 - 2036 kommer folkmängden i Vara kommun att minska med 142 invånare, från 15 788 till 15 646 personer. Det är en förändring med -6 personer per år (18).

Så här ser befolkning ut år 2017 och antal hushåll ut år 2015:

Till allra största delen bor man i en- och tvåfamiljshus. Fritidsboendet bör inte ge någon betydande påverkan på avfallsmängderna.

Näringsliv

Näringslivet har sin grund i jordbruket och har fortfarande en nära koppling dit. Härifrån kommer en omfattande produktion av olika jordbruksprodukter. Flertalet av de största företagen inom tillverkningsindustrin i kommunen har börjat som idéer hos kreativa lantbrukare och sedan utvecklats till exporterande industrier. Lokala entreprenörer tog steget från idé till handling och startade små industriföretag på de platser där de bodde, därför är företagen än idag ganska utspridda över kommunen. En annan sida av det öppna landskapet är de många hästgårdarna och näringar kopplade till dessa gårdar.

Av kommunens 5 450 arbetande personer, bor cirka 4 900 personer i kommunen medan cirka 550 personer är nettoinpendlande för arbete. Vara kommun är den största arbetsgivaren med ca 1 300 anställda följd av Vianor (däcktillverkare), Benders (betongvaror) och Vedums kök och bad, alla med
några hundra anställda var.

Behörigheten till gymnasieprogram i Varas högstadieskolor är cirka 77 % vilket liksom arbetslösheten på nära 7 % är samma som rikssnittet.

Kommunal avfallsorganisation

Kommunstyrelsen med förtroendevalda politiker är ansvarig nämnd för avfallsarbetet. Kommunstyrelsens tekniska utskott ansvarar för arbetet med planering och genomförande av kommunens renhållningsarbete utifrån de styrdokument som fullmäktige fastställt.

Tekniska förvaltningen ansvarar för det verkställande arbetet, som beslutas av tekniska utskottet. För närvarande upphandlas och beställs transport och behandling av avfall. Sedan flera år är det Ragn-Sells AB som är avtalspart åt Vara kommun. Avfallsinsamlingen är taxefinansierad och fakturering sköts av Ragn-Sells KommunPartner AB.

I förvaltningen för utveckling och service (FUS) finns arbetet för strategisk utveckling med bland annat miljö och hållbar utveckling. Denna förvaltning deltar i arbetet med planering, uppföljning och genomförande av avfallsplanen.

Miljö- och byggnadsnämnden består av förtroendevalda politiker och ansvarar för tillsyn och tillsynsrådgivning inom miljö-, hälsoskydds- livsmedels- och byggområdet. Nämnden arbetar med tillsyn av kommunens återvinningscentral och återvinningsstationer samt tillsyn och rådgivning på många andra verksamheter, där tillsyn på avfallshantering är ett stående inslag. Nämnden handlägger ärenden som rör klagomål om nedskräpning och dumpning av avfall. Nämnden ger dispenser för uppehåll i sophämtning, nedsatt hämtningsintervall och miniservice. Nämnden kan också ge dispens för kompostering av slam från enskild avloppsanläggning, när detta kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Fotnoter

• 18 Befolkningsprognos 2017-2036 Vara kommun. Statisticon AB.

Bilaga 2. Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar

Här anges insamlade mängder år 2016, för avfall som kommunen ansvarar för.

I nedanstående tabell visas mängden avfall per invånare år 2015, i jämförelse med Västra Götalands län.

Allmänt om kommunalt renhållningsansvar

Enligt 15 kapitlet i miljöbalken är det varje kommuns skyldighet att transportera hushållsavfall som uppkommer i kommunen till en behandlingsanläggning, om det behövs för att skydda människors hälsa och miljön samt enskilda intressen.

Hushållsavfall är enligt 15 kapitlet i miljöbalken sådant avfall som kommer från hushåll, eller avfall som uppkommer i annan verksamhet, där avfallet är jämförligt med hushållsavfall. Jämförligt avfall är till exempel avfall som uppkommer till följd av att människor, oavsett ändamål och verksamhet, uppehåller sig i en lokal eller anläggning. Det kan också vara avfall från skolor, vårdinrättningar, restauranger, butiker, kontor eller annan affärsrörelse, och avfallet kan bland annat utgöras av matrester, städsopor, trädgårdsavfall eller slam. Kommunens renhållningsansvar gäller däremot inte annat avfall som uppkommer i verksamheter, såsom industrier, butiker eller vårdinrättningar.

Allt avfall som uppstår i ett hushåll är heller inte hushållsavfall. Bland annat omfattas inte avfall från omfattande renoveringar i hemmet, men däremot omfattas avfall till följd av underhållsarbeten och mindre renoveringar.

Kommunens renhållningsansvar gäller inte det avfall som omfattas av producentansvar, t.ex. bildäck, förpackningar och elektronik.

Allmänt om insamling och behandling

Avfallsinsamlingen i Vara kommun är taxebaserad och de kommunala reglerna finns i föreskrifterna om avfallshantering för Vara kommun, som antogs av kommunfullmäktige 2015-05-25: Renhållningsordning – föreskrifter om avfallshantering och gångbanerenhållning för Vara kommun.

I nuläget är det Ragn-Sells AB som utför avfallsinsamlingen i Vara kommun. Ragn-Sells AB driver också den återvinningscentral som finns i Vara tätort. I avgiften för avfallsinsamlingen ingår sopkärl, hämtning och destruktion, debitering, administration samt möjlighet att lämna grovavfall och farligt avfall vid återvinningscentralen i Vara tätort, samt möjlighet att lämna trädgårdsavfall vid reningsverket utanför Kvänum.

I Vara kommun finns inga anläggningar för energiåtervinning, materialåtervinning eller deponering. Eftersom Ragn-Sells AB i nuläget ansvarar för insamlingen av avfall samt återvinningscentralen är det också Ragn-Sells som ansvarar för att avfallet omhändertas på ett korrekt sätt och i enlighet med
avfallshierarkin.

På återvinningscentralen kan grovavfall, vitvaror, farligt avfall, elavfall, förpackningsmaterial, trädgårdsavfall och metallskrot lämnas. Under tolv veckor, sex veckor på våren och sex veckor på hösten, kan även ris och trädgårdsavfall lämnas vid reningsverket i Kvänums tätort.

Elavfall lämnas på återvinningscentralen eller hos försäljningsställen som tar emot detta.

Hämtning av förpackningsavfall beskrivs i nästa bilaga, om avfall som omfattas av producentansvar.

Mat- och restavfall/brännbart avfall från hushåll

Restavfall är det brännbara avfall som hushåll och verksamheter slänger i avfallskärlen. Enligt föreskrifterna för avfallshantering i Vara kommun ska fastighetsinnehavare eller nyttjanderättsinnehavare sortera ut grovavfall och kasserade kylskåp och frysar, farligt avfall samt avfall som omfattas av producentansvar (förpackningar och elavfall).

Insamling av restavfall (s.k. kärl- och säckavfall) utförs av Ragn-Sells AB. Från alla fastigheter i kommunen sker hämtning med kärl av plast, som innehåller 140 liter, 190 liter, 240 liter och 660 liter. Hämtningsintervallet är 26 hämtningar per år. För boende i fritidshus kan hämtning ske från maj-september.

Fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare kan ansöka hos miljö- och byggnadsnämnden om så kallad Miniservice. Fastighetsägaren eller den som bor på fastigheten får sex hämtningar per år av hushållsavfall som inte är biologiskt nedbrytbart. Förutsättningen för att miljö- och byggnadsnämnden
ska kunna bevilja Miniservice är att allt annat avfall tas om hand på ett godkänt sätt, genom att det biologiskt nedbrytbara avfallet komposteras och övrigt avfall källsorteras.

Två fastigheter som gränsar till varandra kan dela kärl, under förutsättning att detta kan ske utan att olägenhet för människors hälsa eller miljön uppstår.

Miljö- och byggnadsnämnden hanterar även ansökningar om längre uppehåll (minst sex månader) av sophämtning vid obebodda fastigheter.

Restavfallet körs efter upphämtning till godkänd anläggning för energiåtervinning. Det mesta av det brännbara avfallet i Vara kommun transporteras till Lidköpings anläggning för energiutvinning.

För att förbättra resurseffektiviteten ska Vara kommun sträva efter att minska det brännbara restavfallet, för att på så sätt klättra högre upp i avfallshierarkin.

Separat utsorterat matavfall

I Vara kommun finns det för närvarande ingen insamling av utsorterat matavfall. Här finns en potential till resurseffektivare hantering och ett omhändertagande som är mer i linje med avfallshierarkin. Det behöver utredas hur stor potentialen är för utvinning av energi och näringsämnen.

Grovavfall och trädgårdsavfall

Enligt föreskrifterna för avfallshantering i Vara kommun ska grovavfall, dvs. skrymmande avfall från hushåll, lämnas på återvinningscentralen. Det kan till exempel vara trasiga möbler, metallskrot och trädgårdsavfall. Även kasserade kylskåp och frysar ska lämnas på återvinningscentralen.

På återvinningscentralen ska avfallet sorteras i de olika fraktionerna för att så stor del av avfallet som möjligt ska kunna återvinnas.

Trädgårdsavfall innefattar bland annat grenar, fallfrukt och gräsklipp. Enligt kommunens föreskrifter för avfallshantering bör kompostering ske på den egna tomten där det är möjligt. Detta ökar möjligheten till resursutnyttjande genom att näringen i materialet kan användas till exempel för att gödsla med. Torrt trädgårdsavfall får även eldas när det inte föreligger eldningsförbud, risk för brandspridning och när det inte sker inom detaljeplanelagt område.

Det kommunala renhållningsansvaret omfattar inte möjligheten för företag och verksamheter att lämna grovavfall eller annat verksamhetsavfall. Företag och verksamheter kan dock lämna ifrån sig avfall mot en kostnad, antingen på återvinningscentralen eller genom att ett företag hämtar avfallet.

Ragn-Sells AB ansvarar för att det insamlade grovavfallet skickas till godkända anläggningar utanför kommunen för vidare omhändertagande. Avfallet ska i så stor utsträckning som möjligt hanteras i enlighet med avfallshierarkin.

Latrin

I Vara kommun finns inte någon hämtning av latrin, då behovet är litet och hanteringen dyr. För att uppfylla kommunens renhållningskrav erbjuder kommunen slamsugning. Latrin kan få komposteras på den egna fastigheten efter godkännande av miljö- och byggnadsnämnden. Kompostering måste då ske i minst sex månader och på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa och miljön inte uppstår.

Fettavskiljare

Livsmedelsverksamheter kan behöva installera fettavskiljare i sin verksamhet för att undvika att undvika att fett i avloppsvattnet stelnar och fastnar i avloppsledningar. Kostnaden för tömning av fettavskiljare avgörs av hur stor avskiljaren är.

Fettavskiljarslam från livsmedelsverksamheter räknas som jämförligt med hushållsavfall, och därför är det kommunen som ansvarar för att det samlas in och tas omhand. I Vara hämtas detta avfall i nuläget av Ragn-Sells AB.

Slam från enskilda avlopp

I Vara kommun finns det ca 3 500 enskilda avloppsanläggningar. Dessa består framför allt av anläggningar som bland annat utgörs av en slamavskiljare med efterföljande rening, men också av minireningsverk och slutna tankar. Fosforbrunnar förekommer, som en del i avloppsanläggningar som utgörs av markbäddar. Tömningen av slam från de enskilda anläggningarna sköts av Ragn-Sells AB enligt ramavtal med kommunen från år 2016. Slammet körs till något av de kommunala avloppsreningsverken där det renas och behandlas.

Slamhämtning ska enligt föreskrifterna för avfallshantering ske minst en gång per år. Mer frekventa intervall kan förekomma när det finns behov av det för att upprätta hålla en god reningsfunktion, till exempel för minireningsverk. Extra tömningar kan ske på begäran av fastighetsägaren.

Slam från avloppsreningsverk

Vara kommun har ramavtal med upphandlad entreprenör för att omhänderta det slam som bildas vid kommunens avloppsreningsverk. Detta slam sprids på åkermark, efter att provtagning skett av slammet och av jorden på den plats där det ska spridas.

Alternativen till dagens slamhantering är att tillverka anläggningsjord och/eller förbränna slam. Flera alternativ har undersökts i ett utkast till slamstrategi som diskuterats i tekniska utskottet under år 2016 (27).

Farligt avfall

Enligt kommuns lokala föreskrifter om avfallshantering ska farligt avfall sorteras ut och förvaras åtskilt från annat avfall. Det innebär att det farliga avfallet inte får läggas bland det övriga hushållsavfallet, och heller inte spolas ner i avloppet. Istället ska det farliga avfallet lämnas på särskilda insamlingsplatser, i nuläget på återvinningsstationen som Ragn-Sells AB driver i Vara tätort. På återvinningsstationen finns bland annat ett bord där farligt avfall kan lämnas, och personalen sorterar sedan avfallet på ett korrekt sätt. Det farliga avfallet skickas sedan till olika anläggningar utanför kommunen för omhändertagande, till exempel specialförbränning eller deponering.

Farligt avfall kan utgöra en stor risk för människors hälsa eller för miljön, och kan ha egenskaper såsom att vara brandfarligt, frätande eller giftigt. Därför är det viktigt att sortera ut och lämna detta avfall på rätt ställe, så att det kan omhändertas på ett korrekt sätt. Farligt avfall utgörs av många olika typer av avfall, till exempel oljerester, målarfärg, rengöringsmedel, keramik, gips och glödlampor. Även förpackningar som innehåller rester av till exempel hårfärgningsmedel eller lacknafta är farligt avfall och ska därför lämnas på återvinningscentralen.

Även elavfall utgörs ofta av farligt avfall, och ska alltid lämnas som elavfall, antingen på kommuns återvinningscentral eller hos de butiker som tar emot elavfall. Gamla läkemedel eller läkemedelsrester kan också utgöra en fara för framför allt vattenmiljön, och därför ska detta aldrig spolas ner i avloppet.
Istället ska läkemedelsavfall lämnas in till apotek som säkerställer att avfallet hanteras på rätt sätt.

I Vara kommuns avfallsenkät 2016 framkom att många inte sorterar ut farligt avfall i den utsträckning som borde ske. En majoritet av de svarande ansåg att avfallshanteringen generellt fungerar bra i Vara, men att vissa delar kan förbättras. Det framkom en hel del synpunkter på återvinningscentralen, till exempel att öppettiderna är för begränsade och att det emellanåt är trångt och rörigt. Även åsikter om att det borde vara möjligt att lämna farligt avfall på andra ställen än återvinningsstationen framkom.

Fotnoter

• 19 Nyckeltalet visar hur mycket hushållsavfall som förebyggts, dvs. som inte har uppkommit. Den förebyggda mängden är skillnaden mellan den mängd som förväntades uppkomma baserad på vår konsumtion och den uppmätta verkliga mängden uppkommet hushållsavfall. Avfall Sverige, Avfallsindikatorer för Vara kommun, 2016.
• 20 Basindikator B5, Avfall Sverige
• 21 Basindikator B9, Avfall Sverige
• 22 Basindikator B11, Avfall Sverige.
• 23 Trappstegsindikator TR25, Avfall Sverige.
• 24 Basindikator B13, Avfall Sverige.
• 25 Basindikator B15, Avfall Sverige.
• 26 Basindikator B3, Avfall Sverige.
• 27 Tekniska utskottet 2016-10-17, § 136. Dnr KS 202/2016

Bilaga 3. Avfall som omfattas av producentansvar, samt övrigt avfall

Allmänt om producentansvar

Producentansvaret innebär att producenterna ska samla in och behandla uttjänta produkter samt informera om sortering och insamling. Producentansvar är ett styrmedel för att uppnå Sveriges miljömål. Tanken är att producentansvar ska motivera producenterna att ta fram produkter som är mer
resurssnåla, lättare att återvinna och som inte innehåller farliga ämnen.

Sverige har lagstiftat om producentansvaret för åtta produktgrupper:

• Förpackningar
• Returpapper
• Elutrustning (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur)
• Batterier
• Läkemedel
• Däck
• Bilar
• Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor.

Dessutom finns frivilliga åtaganden, som liknar producentansvar, för kontorspapper och lantbruksplast.

Förpackningsavfall kan lämnas på återvinningsstationerna, återvinningscentralen eller hämtas av Ragn-Sells AB genom ReturMera. ReturMera är en valfri tjänst som innebär att boende och verksamheter i Vara kan få förpackningar hämtade vid sin fastighet.

Insamlade mängder år 2016, avfall som omfattas av producentansvar

En förklaringspost till skillnaderna kommuner emellan i diagrammet ovan är att för Vara så ingår endast förpackningar insamlade av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) på återvinningsstationerna i Vara kommun. Dock ingår inte förpackningar inlämnade på återvinningscentralen i Vara, eller förpackningar lämnade via Ragn-Sells tjänst ReturMera (fastighetsnära insamling). Från och med år 2017 så ska FTI:s statistik omfatta även förpackningar inlämnade på återvinningscentralen i Vara och via ReturMera.

Förpackningar och returpapper

För att uppfylla sitt ansvar gällande förpackningar och returpapper har producenterna organiserat sig i fem olika materialbolag: Returkartong, MetallKretsen, Svensk GlasÅtervinning, Plastkretsen och Pressretur. Dessa äger gemensamt Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) som sköter insamlingen. Förpackningar sorteras i fraktionerna wellpapp/kartong, plast, metall, glas och sedan även tidningar som sorteras för sig. I nästa kapitel finns en beskrivning av vilka återvinningsstationer som finns i Vara kommun.

Pantflaskor och metallburkar som innehåller konsumtionsfärdig dryck ska ingå i ett retursystem, men detta är inget som kommunen är en del av. Hushållen kan lämna dessa flaskor och burkar i butiker som har pantmaskiner och därefter körs de till Returpacks anläggningar.

Elavfall

Syftet med att samla in elavfall är att undvika att farliga ämnen hamnar på fel ställe. De som tillverkar eller importerar elektriska och elektroniska produkter till Sverige har ett producentansvar för insamling och omhändertagande. De ska också se till att det går att lämna elavfall någonstans i varje kommun. I Vara kan man lämna elavfall på återvinningscentralen. Elavfall kan också lämnas på försäljningsställen för elprodukter som tar emot uttjänta produkter (28).

Alla typer av ljuskällor, såsom glödlampor, lågenergilampor och LEDbelysning, kan lämnas på återvinningscentralen i Vara. Elavfallet samlas in av El-Kretsen (29) som hjälper producenterna att leva upp till sitt ansvar.

Batterier

Batterier kan lämnas på de flesta återvinningsstationer. Småbatterier hämtas av El-kretsen och går sedan vidare till återvinningsanläggningar.

Läkemedel

Läkemedel omfattas av producentansvar. Det innebär att du kan lämna överbliven medicin till alla apotek. Överblivna läkemedel kan inte lämnas till matvarubutiker som säljer receptfria läkemedel, utan endast till apotek.

Däck

Svensk Däckåtervinning samlar in och återvinner uttjänta däck, och däck utan fälg kan lämnas kostnadsfritt hos alla som säljer däck. När däck sitter på fälg får en skälig avgift tas ut. Däck kan lämnas in på återvinningscentralen i Vara.

Bilar

Om en bil är registrerad i Sverige får man lämna den till en bilskrot som ingår i producenternas nätverk utan kostnad, förutsatt att inte betydande delar på den saknas (30). Bilar kan även lämnas till andra bilskrotar men då kan det vara förenat med en kostnad.

Radioaktiva produkter och strålkällor

Ansvaret för strålkällor regleras dels i strålskyddslagen, dels i två förordningar (31). De som arbetar inom metallåtervinning eller på en återvinningscentral tillhör dem som i tjänsten kan träffa på radioaktiva strålkällor (32). Dessa kan ha kommit på avvägar från sin ägare, exempelvis genom olycka, stöld eller felaktig hantering. Strålkällor som inte har någon ägare och står utanför fysisk kontroll kallas för herrelösa. Joniserande strålning kan vara skadlig för människors hälsa, därför är det viktigt att medverka till att herrelösa strålkällor kommer i rätta händer.

Övrigt avfall från industrier och verksamheter

I Vara kommun finns många verksamheter och många aktörer. Det finns etablerade företag som hämtar, sorterar och mellanlagrar avfall, vilket gör att det är lätt för företagen i kommunen att göra rätt. Kommunens insyn och statistik över mängder, sammansättning och hantering av verksamhetsavfall är
begränsad och vi har därför valt att endast ta med den mängd som lämnas till återvinningscentralen i Vara.

Avfall som faller utanför avfallshanteringen

Det finns också ett avfall som aldrig kommer in i avfallshanteringen eller som i vissa fall tar en omväg för att kunna samlas in och behandlas. Det kan vara nedskräpning, spill som går med dagvatten ut i vattendrag eller mikroplaster som passerar genom reningsverk. Här behöver kommunen agera för att minska detta avfall.

Fotnoter

• 28 Information på Elons hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.: ”All elutrustning innehåller ämnen som kan vara skadliga för miljön och människan. Det är viktigt att se till att dessa ämnen inte hamnar på fel ställe. Vi tar producentansvar för omhändertagande av elektriska och elektroniska produkter vilket innebär att vi ska se till att uttjänta produkter samlas in och omhändertas. Vi tar vårt producentansvar genom vårt medlemskap i El-Kretsen.”
• 29 El-Kretsen är ett icke-vinstdrivande företag och ägs av 21 branschföreningar. http://www.el-kretsen.se
• 30 Förordning (2007:185) om producentansvar för bilar. Bilskrotningsförordning (2007:186)
• 31 Förordning (2007:193) om producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor. Förordning om producentansvar för elutrustning (SFS 2014:1075).
• 32 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Yrkesverksam/Radioaktivt-avfall/Herrelosaradioaktiva-stralkallor/ Länk till annan webbplats.

Bilaga 4. Återvinningsstationer och återvinningscentral

I Vara kommun finns sex återvinningsstationer och en återvinningscentral. Ansvaret för återvinningsstationerna ligger hos Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) (33).

Återvinningsstationer

På återvinningsstationerna kan kommuninvånarna lämna förpackningar, papper, kartong, tidningar, glas, metall (inte värmeljuskoppar) och batterier.

De sex stationer finns på följande adresser, år 2017:

• Vara, Industrigatan/Kungsgatan 38, Brandstation (4 065 invånare år 2016)
• Kvänum, Järnvägsgatan 5, bakom ICA (1 350 invånare)
• Vedum, Norrgatan 4, bakom Laskegården (944 invånare)
• Stora Levene, Sportgatan, järnvägshållplatsen (813 invånare)
• Tråvad, Ågatan 2, vid Tempo (477 invånare)
• Helås, Kvarnbacksvägen, vid lekplatsen (138 invånare)

Följande karta visar återvinningsstationerna och återvinningscentralen i Vara (34):

Återvinningscentral i Vara

Återvinningscentralen i Vara finns på Turbingatan 14 och drivs av Ragn-Sells AB. Kommunen har ett ramavtal med Ragn-Sells om att tillhandahålla en återvinningscentral för kommuninvånarna, där alla typer av avfall kan lämnas. Kommunens ramavtal omfattar inte verksamhetsavfall, utan verksamhetsutövare får själva avtala om avfallshantering för sin verksamhet.

Under hösten 2016 öppnades en ny möjlighet att lämna in hela och rena saker för återbruk. Det man lämnar på återbruket får hämtas gratis av andra personer, för att komma till ny användning.

Följande öppettider gäller under helgfria dagar, från den 1 maj 2017:

• måndag: kl. 12-18
• tisdag: kl. 12-18
• onsdag: kl. 12-18
• torsdag: kl. 12-20
• fredag: kl. 10-18
• lördag: kl. 08-14

Fotnoter

• 33 Privatperson - FTI Länk till annan webbplats.
• 34 Urklipp från Googles karttjänst på Vara kommuns hemsida.

Bilaga 5. Uppföljning av tidigare avfallsplan

Avfallsplanen från 1997 följdes upp i samband med antagandet av en ny renhållningsordning 2001, då ett förslag till reviderad avfallsplan ingick. Renhållningsordningen har reviderats en gång efter detta, till författningen: ”Renhållningsordning - föreskrifter om avfallshantering och gångbanerenhållning för Vara kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-25 § 50”.

Det kan konstateras att avfallsplanen från 1997 hade högt ställda mål, som i stor utsträckning liknar målen i den här avfallsplanen. Flera av målen har dock inte uppfyllts. Ett viktigt mål var till exempel att minska mängden hushållsavfall som förbränns eller deponeras med minst 50 %, och där har utvecklingen gått åt motsatt håll med en ökning på 50 % av mängden hushållsavfall.

Här är en jämförelse av insamlade mängder då och nu:

Värt att nämna är att antalet återvinningsstationer har ökat till sju inom kommunen, inklusive återvinningscentralen i Vara, där målet var att det skulle finnas en returstation i varje tätort. Tätorter som ännu saknar returstation är Arentorp, Jung, Emtunga och Larv.

Tjänsten ReturMera infördes av Ragn-Sells under år 2001. Tjänsten används av ca 500 abonnenter, vilket är en låg andel av samtliga ca 5 540 abonnenter. En orsak kan vara att tjänsten innebär en merkostnad, dvs. det kostar mer att få det sorterade avfallet hämtat. Ragn-Sells har informerat om ReturMera-tjänsten genom en broschyr och genom pressmeddelanden.

En åtgärd i den gamla planen gällde kvalitetssäkring av kommunens slam, en fråga som har utreddes år 2016. Utredningen kom dock fram till att det inte är möjligt med REVAQ-certifiering på grund av för höga metallhalter i slammet (35). Uppströmsarbete behöver göras för att identifiera källorna och minska utsläpp av metaller till avloppet.

Informations- och utbildningsinsatser har genomförts av kommunens miljöstrateg. Cirka hälften av kommunens resultatenheter har fått miljöutbildning där avfallsfrågor ingått, på arbetsplatsträffar. Vissa av kommunens skolor har fått besök och flera skolor arbetar med grön flagg. Inför 2012 gjordes en miljökalender som skickades ut till alla invånare och företag. Kommunen har haft begränsade personalresurser som arbetat strategiskt med avfallsfrågorna.

Tillsynsarbetet, som genomförs av miljö- och byggnadsförvaltningen, innehåller också informationsinsatser, till exempel gällande avfallshantering. Återvinning har stimulerats på så sätt att möjligheten till återbruk har införts på återvinningscentralen i Vara under hösten 2016 och öppettiderna har utökats på återvinningscentralen två år i rad, både 2016 och 2017.

Fotnoter

35 Tekniska utskottet 2016-10-17, § 136. Dnr 202/2016. Information avseende slamutredning.

Bilaga 6. Nedlagda deponier

Här listas deponier som tidigare funnits inom Vara kommun. Arbetet med nedlagda deponier kommer att fortgå under perioden för avfallsplanen, då arbetet är omfattande och tidskrävande. Arbetet med inventering, mer ingående riskklassificering samt prioriteringsordning för åtgärdsarbete pågår under år 2017 inom miljö- och byggnadsförvaltningen.

• Vara östra

• • Hushållsavfall och industriavfall
  • Riskklass 2, MIFO (Metod för Inventering av Förorenade Områden). Inventering avslutad. Dräneringsvatten pumpas till avloppsreningsverk.
  • Närhet till vattendrag

• Vara 1
  • Hushållsavfall och industriavfall
  • Riskklass 3, MIFO. Inventering avslutad, ingen åtgärd genomförd.

• Vara 2

• • Industriavfall. Kompost. Hushållsavfall. Däckdeponi.
  • Delvis sluttäckt, kontrollprogram saknas.
  • Saknas uppgift om riskklass enligt MIFO.
• Rangeltorp

• • Hushållsavfall
  • Riskklass 3, MIFO. Inventering avslutad, ingen åtgärd genomförd.
• Enekulla, Arentorp

• • Hushållsavfall
  • Riskklass 3, MIFO. Inventering avslutad, ingen åtgärd genomförd.
    
• Gammeltråvad

• • Hushållsavfall och industriavfall.
  • Riskklass 3, MIFO. Inventering påbörjad, ingen åtgärd genomförd.
• Levene

• • Hushållsavfall
  • Riskklass 3, MIFO. Inventering avslutad, ingen åtgärd genomförd.
• Levene Smedtofta
  • Hushållsavfall

• • Riskklass 3, MIFO. Inventering avslutad, ingen åtgärd genomförd.
• Lundby 1, söder om Vedum
  • Hushållsavfall och industriavfall.
  • Riskklass 3, MIFO.

• Lundby 2
  • Hushållsavfall
  • Riskklass 3, MIFO. Inventering avslutad, ingen åtgärd genomförd.

• Bitterna
  • Hushållsavfall från Gäsene kommun, nuvarande Herrljunga kommun
  • Riskklass 3, MIFO. Inventering avslutad, ingen åtgärd genomförd.

• Kvänum 1
  • Industriavfall
  • Saknas uppgift om riskklass enligt MIFO.

• Kvänum 2
  • Industriavfall
  • Saknas uppgift om riskklass enligt MIFO.

• Kvänum 3
  • Hushållsavfall (sannolikt) och industriavfall
  • Riskklass 3, MIFO. Inventering avslutad, ingen åtgärd genomförd.
  • Eventuellt läckage till närbeläget dike

• Östbäck
  • Hushållsavfall och industriavfall.
  • Riskklass 3, MIFO. Inventering avslutad, ingen åtgärd genomförd.

Bilaga 7. Miljöbedömning – kommunens bedömning av avfallsplanens miljöpåverkan

Kommunens bedömning är att planen kommer att leda till en positiv miljöpåverkan, och innebär ingen risk för betydande negativ miljöpåverkan. Bedömningen är gjord utifrån vilka effekter de föreslagna åtgärderna skulle kunna få och utgår ifrån nuvarande avfallshantering.

Syftet med avfallsplanen är att förebygga avfall och att förbättra avfallshanteringen i enlighet med avfallshierarkin, gällande lagstiftning och miljömål. Bedömningen är därmed att planen kommer att leda till mindre negativ miljöpåverkan. Om åtgärderna i planen genomförs kommer det troligtvis att medföra följande positiva miljöaspekter: minskade avfallsmängder, ökad materialåtervinning, förbättrad hantering av farligt avfall genom ökad utsortering, resurshushållning genom återanvändning, mer kunskap om sortering och återvinning samt minskad mängd aska till deponering på grund av minskad avfallsförbränning.

En förbättrad källsortering av avfall kan medföra ökade transporter, som i sin tur kan leda till mer vägslitage, buller och utsläpp till luft. Vägslitage medför partikelutsläpp till luft och även materialåtgång på grund av ökat behov av vägunderhåll. Utsläpptill luft från fordonens bränsle avtar dock troligen i takt med att fordon byts ut mot fordon med alternativa bränslen.

I avfallsplanen ingår förslag på förändringar av den fysiska infrastrukturen för återvinning i kommunen, i form av en ny/utbyggd återvinningscentral, samt fortsatt etablering av fler återvinningsstationer. Dessa beslut kommer dock att genomföras först efter separata miljöprövningsförfaranden och under
förutsättning att de leder till en totalt sett gynnsam förändring (en minskning) av effekterna på miljön och människors hälsa.

Bilaga 8. Samråd och framtagande av planen

Beskrivning av samråd

Avfallsplanen ska innehålla en beskrivning av hur samråd har genomförts enligt 15 kap. 42 § miljöbalken angående förslag till ny renhållningsordning, och vilka aktörer som har deltagit i samråd (36).

Avfallsplanen ställdes ut under fyra veckor, för att samtliga kommuninvånare och intressenter skulle ha möjlighet att lämna synpunkter på avfallsplanen. Beslut om utställning av avfallsplanen togs av kommunstyrelsen i syfte att inhämta synpunkter från allmänhet och övriga intressenter (2017-10-04,
KS §117. Dnr 118/2017).

Inbjudan till samråd och information om möjligheten att lämna synpunkter fanns i kommunhusets reception och på biblioteket i Vara från och med den 13/10 till och med söndag den 19/11-2017. Inbjudan till samråd annonserades i lokaltidningarna Nya Lidköpingstidningen (20/10-2017) och Skaraborgs läns tidning (20/10), samt skickades direkt till följande mottagare:

• övriga nämnder inom Vara kommun, förutom kommunstyrelsen: bildningsnämnd, socialnämnd, miljö- och byggnadsnämnd, räddningsnämnd, valnämnd,
• bolag ägda av Vara kommun: Vara Bostäder AB, Vara Industrifastigheter AB, Vara Konserthus AB, Varanet AB, Destination Vara AB, Vara Koncern AB (moderbolag),
• Falk Bostäder AB, Höglund och Gustafsson AB, Bergeke Fastigheter AB, Peter Rambergs Fastighetsförvaltning, Daniel Olsson Fastigheter, Roger och Göran Torstensson, i egenskap av större fastighetsägare i kommunen,
• Ragn-Sells KommunPartner AB och Ragn-Sells AB, samt
• Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Aktörer som deltagit i samråd

Följande aktörer har skickat in synpunkter på avfallsplanen under samrådet:

• bildningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden och socialnämnden,
• Vara Bostäder AB,
• Centerpartiet i Vara,
• tre privatpersoner – en boende på landsbygden, en i Stora Levene och en i Kvänum,
• Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Det finns en separat samrådsredogörelse med synpunkter och svar på hur synpunkterna har beaktats i avfallsplanen.

Framtagande av avfallsplanen

Avfallsplanen ska innehålla en beskrivning av vilka av kommunens funktioner som medverkat vid framtagande av avfallsplanen (37).

Avfallsplanen har tagits fram i nära samarbete mellan tekniska förvaltningen, miljö- och byggförvaltningen och förvaltningen för utveckling och service. De tjänstemän som arbetat fram förslaget är teknisk ingenjör och verksamhetsutvecklare på tekniska förvaltningen, miljö- och hälsoskyddsinspektör på miljöoch byggförvaltningen, samt miljöstrateg och hållbarhetsstrateg på tillväxt- och utvecklingsavdelningen inom förvaltningen för utveckling och service.

Enkäter om avfallshantering

Möjligheterna för invånare att lämna synpunkter på nuvarande avfallshantering samt önskemål för framtiden har varit flera.

Enkät om avfallshantering i Vara kommun

Våren 2016 skickades Avfall Sveriges enkät om avfallshantering (38) ut per post till 300 hushåll, samtidigt som en liknande enkät fanns tillgänglig på kommunens hemsida under två månader. En uppmaning om att lämna synpunkter gick ut till kommunens invånare genom tidningen Axet, en tidning som går ut till alla invånare och företag i kommunen.

Det inkom 160 svar på den utsända enkäten, och därutöver inkom det 35 synpunkter via kommunens hemsida. Alla synpunkter har sammanställts och beaktats noga. Det övergripande intrycket från enkäten är att nöjdheten med hanteringen av avfall i kommunen är hög.

Samtidigt inkom också en hel del förslag till förbättringar; bland annat återkommer synpunkten att återvinningscentralen i Vara tätort behöver förbättras, med bättre utrymme, bättre logistik vid sorteringen samt utökade öppettider. Andra synpunkter gällde bättre tillgänglighet till återvinningsstationer, för att underlätta och skapa förutsättningar för ökad källsortering. Även en mer gynnsam taxa när det gäller möjligheten att få källsorterat avfall hämtat vid bostaden återkom i synpunkterna. Förbättrad information kring tömningsdagar, öppettider på återvinningscentralen samt sorteringsanvisningar både för återvinningscentral och återvinningsstationer framfördes också.

SKL:s enkät Kritik på Teknik

Därutöver har 500 kommuninvånare tillfrågats om avfallshanteringen genom enkäten Kritik på Teknik, som gjordes våren 2016 (39). Enkäten genomfördes av Sveriges kommun och landsting (SKL) för nionde gången sedan 1992, och omfattar flera aspekter av kommunal teknik; gator, parker, vatten och avlopp respektive hantering av hushållsavfall. I Vara kommun svarade 254 personer.

72 % av de svarande var mycket/ganska nöjda med hur avfallshanteringen fungerar i kommunen. På frågan om var man lämnar sitt förpackningsavfall angav 75 % ”återvinningsstation/-central”, medan 12 % angav ”blandat med hushållssoporna”. Det sista svaret var högre än genomsnittet för de 53 kommuner som deltog i enkäten, där 3 % angav att de lämnar sina förpackningar blandat med hushållssoporna.

Fotnoter

• 36 Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering
  av avfall (NFS 2017:2), 16 §
• 37 NFS 2017:2, 18 §
• 38 Avfallshantering 2016, Vara kommun. Genomförd av Prifloat, efter mall från Avfall Sverige. Tekniska utskottet 2016-06-07, § 108.
• 39 Tekniska utskottet 2016-12-12, § 175. Dnr KS 202/2016.

Bilaga 10. Omvärldsbeskrivning

Agenda 2030

Avskaffa fattigdom, lösa klimatkrisen och minska ojämlikheter och orättvisor i världen är visionen med Agenda 2030 och under hösten 2015 skrev världens ledare gemensamt under för 17 nya globala mål för en hållbar utveckling.

Hur tar vi då ner Agenda 2030 till Vara kommuns verklighet och vardag?

De globala mål som Vara kommuns avfallsplan tangerar är främst Mål 11, Hållbara städer och samhällen, och Mål 12, Hållbar konsumtion och produktion.

Delmål 11.6: Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall

Delmål 12.4: Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön.

Delmål 12.5: Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall

Det finns även fler mål som berör avfallsplanen som till exempel Mål 2 Ingen hunger, som tar upp frågan kring livsmedelssvinn och förluster längs hela värdekedjan. Mål 6 Rent Vatten och sanitet handlar om att säkerställa tillgången till en hållbar vatten- och sanitetsförvaltning. Avfallsplanen ska leda till att orenat avlopp från industri och hushåll tas om hand på rätt sätt och inte förorenar vår miljö.

Denna avfallsplan är ett av Vara kommuns verktyg för att bidra till uppfyllnad av de Globala målen.

EU:s avfallsdirektiv

I EU:s avfallsdirektiv framgår att medlemsstaterna ska ställa krav på att dess behöriga myndigheter fastställer avfallsplaner, och i miljöbalken 15 kap 41 § tydliggörs kravet på kommunal avfallsplan. Planen ska innehålla uppgifter om avfallet inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering kommunens renhållningsordning.

Kraven på avfallsförebyggande arbete framgår tydligt i EU:s avfallsdirektiv, där det också framgår att avfallshierarkin ska vara utgångspunkten för lagstiftning och politik om förebyggande och hantering av avfall.

Avfallshierarkin har fem steg, där avfallshanteringen ska sträva efter att klättra uppåt, för att öka resurseffektiviteten. Avfallsförebyggande ska alltid eftersträvas, och behovet av deponering ska betraktas som ett misslyckande.

EU:s avfallsdirektiv inleds med att ange att avfallspolitiken ska ha som mål att minska resursanvändningen och främja en praktisk tillämpning av avfallshierarkin. Hierarkin ska gälla som prioriteringsordning för lagstiftning och politik som rör förebyggande och hantering av avfall, enligt direktivet ska en avfallsplan lägga stor vikt vid det avfallsförebyggande arbetet. Under 2016 genomfördes förändringar i miljöbalken som syftar till att framhålla betydelsen av avfallshierarkin.

Cirkulär ekonomi

En mer cirkulär ekonomi ses idag som ett betydelsefullt sätt att minska utsläpp av växthusgaser från avfall och avfallshantering. Enligt regeringen innebär cirkulär ekonomi ett kretslopp av material, produkter och tjänster där vi gör mer med mindre.

EU-kommissionen presenterade under 2015 en handlingsplan för den cirkulära ekonomin (NOT: Att sluta kretsloppet – en EU handlingsplan för den cirkulära ekonomin (COM(2015) 614), som innehåller konkreta åtgärder för en bättre resurshushållning, och fokus ligger på hela produktkedjan, inte bara avfallet som uppstår. Under 2017 kom även en SOU (2017:22) som bland annat innehåller förslag om insatser för hushållen att förebygga avfall och skattereduktioner för hyr-, begagnat- och reparationstjänster.

Föreskrifter om avfallsplaner

Innehållet i kommunernas avfallsplaner regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2017:2), som gäller från 2017-05-01. Föreskrifterna uppdaterades under 2016, bland annat för att förtydliga vikten av det avfallsförebyggande arbetet. Enligt de nya föreskrifterna om innehållet i en kommunal avfallsplan ska mål och åtgärder i planen syfta till att avfallet hanteras enligt avfallshierarkin och utgå ifrån:

• de nationella miljökvalitetsmålen
• etappmålen
• den nationella avfallsplanen
• programmet för förebyggande av avfall
• regionala och lokala mål, strategier och planer

Nationella avfallsplanen

Den nationella avfallsplanen ”Från avfallshantering till resurshushållning”, som tagits fram av Naturvårdsverket och gäller mellan 2012-2017, fastslår att det fortfarande är mycket som behöver göras för att minska både mängden avfall och avfallets farlighet. Det huvudsakliga syftet med den nationella avfallsplanen är att den ska styra avfallshanteringen så att den blir mer resurseffektiv. En viktig aspekt handlar om att utnyttja ekosystemtjänsterna så ändamålsenligt och effektivt som möjligt, för att kunna öka samhällsnyttan utan att miljöpåverkan samtidigt behöver öka. Arbetet med att ta fram en ny avfallsplan pågår också för fullt i nuläget.

Den nuvarande planen anger ett antal särskilt prioriterade områden, där mål och åtgärder riktar sig både till myndigheter och till verksamhetsutövare. I avfallsplanen finns också tydliga förslag på vad kommunerna skulle kunna arbeta med för att nå målen. Dessa områden utgörs av:

• Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn.
• Hushållens avfall
• Resurshushållning i livsmedelskedjan
• Avfallsbehandling
• Illegal export av avfall

Avfallsförebyggande programmet

Enligt EUs avfallsdirektiv (2008/98/EG) ska alla medlemsländer ha antagit ett avfallsförebyggande program. Sveriges program för att förebygga avfall ”Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle – Sverige program för att förebygga avfall 2014–2017” har även det tagits fram av Naturvårdsverket. För närvarande pågår arbetet med att ta fram det nya avfallsförebyggande programmet.

Syftet med det avfallsförebyggande programmet är att vägleda och inspirera företag, branschorganisationer, myndigheter, kommuner och landsting och visa på praktiska möjligheter att minska avfallet. Programmet vill också vägleda bland annat myndigheter så att deras arbete bidrar till att miljömålen nås, och kommuner är en viktig målgrupp för programmet.

Syftet är vidare att minska mängden farliga ämnen i avfallet och i det nuvarande programmet finns fyra fokusområden:

• Livsmedel – Tillsammans minskar vi matsvinnet
• Textil – Textil är en värdefull resurs
• Byggande och rivning – Bygg resurseffektivt och giftfritt
• Elektronik – Nätverka med elektronikbranschen

Nationella miljömål

Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken och är antaget av riksdagen. Målet ska vara vägledandet för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.

”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

Riksdagen har även antagit 16 miljökvalitetsmål, som beskriver den kvalitet vi vill att miljön ska ha. Flera av miljökvalitetsmålen berör avfall, och enligt Sveriges nationella avfallsplan har avfallshanteringen störst betydelse för målen ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Giftfri miljö” och ”God bebyggd miljö”.

För miljömålen finns även preciseringar som förtydligar respektive mål, och det är dessa preciseringar som används vid den återkommande uppföljningen av målen. Riksdagen har också fastställt 28 etappmål (40), som snarare än att tydliggöra vilken kvalitet vi vill att miljön ska ha, visar hur samhället behöver förändras för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen, dess preciseringar och etappmålen ska vara vägledande för allas miljöarbete.

För Vara kommun, som är en landsbygdskommun med ett omfattande jordbruk, är även andra miljömål särskilt relevanta, framför allt ”Ett rikt odlingslandskap”.

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan

”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.”

Enligt Sveriges nationella avfallsplan uppskattas avfallshanteringen stå för ca åtta procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.Den största delen av dessa utsläpp utgörs av metangas från deponering av nedbrytbart avfall, men även förbränning av plast, transporter av avfall och biologisk behandling av avfall bidrar till utsläppen. Samtidigt har dagens avfallshantering inneburit att de totala utsläppen av växthusgaser minskat, bland annat genom ökad materialåtervinning. Avfallsförbränningen kan i vissa fall också ersätta fossila bränslen, och då minska utsläppen av växthusgaser.

För miljömålet begränsad klimatpåverkan finns även två etappmål. Det ena handlar om att utsläppen av växthusgaser ska vara betydligt lägre 2020 än 1990, det andra om att resurshushållningen i byggsektorn ska öka.

Miljömålet Giftfri miljö

"Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”

Avfallet innehåller idag flera farliga ämnen, och detta försvårar hantering, behandling och återvinning av avfall. Avfallsförebyggande arbete, arbete med att minska farliga ämnen i produkter samt avfallshanteringen har därför stor betydelse för möjligheten att nå målet ”Giftfri miljö”.

En del av målet om ”Giftfri miljö” handlar om giftfria och resurseffektiva kretslopp. Resurseffektiva kretslopp ska eftersträvas, samtidigt som användningen av återvunna material måste vara säker ur hälso- och miljösynpunkt. Därför ska återcirkulation av farliga ämnen undvikas så långt som möjligt.

Miljömålet Ett rikt odlingslandskap

"Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks."

Preciseringarna av målet innebär bland annat att halten av föroreningar i jordbruksmarken ska minskas. Jordbruksmarken ska ha så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas. Detta mål kan ha relevans för avfallshanteringen, bland annat genom hur slam från avloppsreningsverk hanteras.

Miljömålet God bebyggd miljö

"Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god
hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”

Två av preciseringarna av detta mål är särskilt relevanta för avfallsområdet. Det gäller dels infrastrukturen för bland annat avfallshantering och dels avfallshanteringen i sig.

Infrastrukturen för avfallshantering ska vara integrerad i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering. Lokaliseringen och utformningen av infrastrukturen ska vara anpassad till människors behov, för att på så sätt minska resurs- och energianvändning, och klimatpåverkan. Vid utformningen ska hänsyn också tas till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet.

En hållbar avfallshantering är enligt detta mål effektiv för samhället, och enkel att använda för konsumenterna. Avfallet ska förebyggas samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår ska tas till vara i så hög grad som möjligt. Dessutom ska riskerna för avfallets påverkan på hälsa och miljö minimeras.

Miljömålens etappmål för avfall

Det finns även två etappmål som specifikt rör avfall, nämligen:

• Ökad resurshushållning i byggsektorn
  Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020.
• Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan
  Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara.

Regionala miljömål

I september 2015 antogs regionala miljömål för Västra Götaland, för alla mål utom ”Storslagen fjällmiljö”. Dessa tilläggsmål kompletterar de nationella målen.

Målen är framtagna av Länsstyrelsen i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen och har varit på remiss till länets aktörer. De regionala tilläggsmålen framhåller regionala särdrag och områden där det krävs ytterligare insatser.

Regionala tilläggsmål

Framför allt finns regionala mål som har betydelse för avfallshanteringen inom ramen för två av de nationella miljömålen, ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Giftfri miljö”. Det finns inga regionala tilläggsmål för miljökvalitetsmålen ”Ett rikt odlingslandskap” och ”En god bebyggd miljö” som berör avfallsområdet specifikt.

År 2030 ska den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Boende, transporter och produktion såväl som konsumtion av varor och tjänster är resurssnåla, energieffektiva och baserade på förnybar
energi. Sammantaget har detta bidragit till en stark ekonomi och ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv. Alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön ska åtgärdas.

Kommunala styrdokument och miljömål

I Vara kommuns styrdokument, gällande under 2016-2019, berörs avfallsområdet övergripande.

Kommunens lednings- och styrdokument är antagna av kommunfullmäktige under år 2015 och utgör bland annat ett ramverk för kommunernas verksamheter. Dokumenten anger de politiska målen för den tjänstemannamässiga styrningen av kommunen. I avsnittet ”Styrning och organisation” framhålls bland annat att Vara kommun ska vara Kund/Brukarorienterat, där både uttalade och underförstådda behov, krav och förväntningar ska vara vägledande för kommunens verksamhet.

För vissa särskilt viktiga frågor, som går på tvärs igenom alla kommunens verksamheter, har kommunfullmäktige antagit sektorsprogram. Dessa frågor ska alla kommunens verksamheter arbeta med. Det sektorsprogram som är mest relevant för avfallsområdet är programmet för Miljö.

Vara kommuns sektorsprogram för Miljö

På ett övergripande plan framhålls i sektorsprogrammet att kommunens ekologiska fotavtryck ska minska, både det interna och externa. Med ekologiskt fotavtryck avses människans spår i naturen genom resursförbrukning och denna förbruknings miljöpåverkan.

I det nuvarande sektorsprogrammet för Miljö (41) har politikerna valt att fokusera på två av de nationella miljömålen. De mål som utgör utgångspunkterna för detta program är ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Giftfri miljö”.

Programmet konstaterar vidare att hanteringen av farligt avfall är viktig för målet ”Giftfri miljö”. Vara kommun ligger lågt i jämförelse med nationell statistik över insamlade mängder när det gäller källsortering (statistiken är dock inte komplett, se bilaga 3 och kommentar under tabellen ”Insamlade mängder år 2016, avfall som omfattas av producentansvar”). Sortering är mycket viktigt för att säkerställa att det farliga avfallet hanteras på rätt sätt. Därmed finns det i kommunen ett viktigt arbete att göra för att förbättra hanteringen av det farliga avfallet.

Även livsmedelsproduktionen ses som en viktig aspekt för att nå flera av de nationella miljömålen, inte minst ”Giftfri miljö”. Kommunen har en stor livsmedelsproduktion och därmed också en stor möjlighet att få kunskap om och påverka denna branschs miljöpåverkan. Också konsumtionens betydelse för att driva utvecklingen mot en hållbar utveckling lyfts fram. I framtiden är visionen därför att kommunens invånare och ska göra medvetna och resurseffektiva inköp som inte bidrar till gifter i miljön, vare sig vid produktion eller vid användning.

I framtidsvisionen berörs avfall särskilt, där kommunfullmäktige fastslår att ”Större kunskap, bättre service och tillgänglighet underlättar insamling av farligt avfall och därmed hindras spridning av gifter. Vara kommun som organisation föregår med gott exempel.”

Det finns även ett inriktningsmål antaget i programmet, och det fastslår att ”Vara kommun ska ta globalt ansvar. Miljöarbetet ska skapa förutsättningar för en effektiv resursanvändning och minskad klimatpåverkan.”

För att kunna följa upp målet har även ett effektmål antagits: ”Beroendet av fossila bränslen minskar och kommunen bidrar till ett giftfritt samhälle.”

Målet att ta globalt ansvar och inte minst att skapa förutsättningar för en effektiv resursanvändning är högst relevanta utgångspunkter att förhålla sig till i avfallsplanen.

Verksamhetsplaner

I verksamhetsplanerna formulerar nämnder och styrelser det sätt som de ska arbeta på för att nå kommunens strategiska plan och de mål som finns där.

Ett av effektmålen för kommunstyrelsen handlar om att verksamheter ska uppfattas som serviceinriktade och kundfokuserade. Ett annat effektmål är följande: ”Kommunstyrelsens verksamheter skapar förutsättningar för det goda livet, vilket bland annat innefattar tilltalande offentliga utomhusmiljöer” (42). Tekniska förvaltningen, som ansvarar för avfallshantering i kommunen, sorterar under kommunstyrelsen och därmed gäller dessa mål också avfallshanteringen.

I verksamhetsplanen för miljö- och byggnadsnämnden framgår att ett av inriktningsmålen är att miljö- och byggnadsnämnden ska ge förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling, där nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en i vid mening god miljö (43). Inriktningsmålet är relevant för avfallsplanen, eftersom avfall och avfallshantering har en betydande betydelse för en hållbar samhällsutveckling och en god miljö.

Vidare handlar ett av de effektmål som återfinns i verksamhetsplanen för miljö om att antalet förorenade områden i kommunen ska minska.

Fotnoter

• 40 http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Etappmal/ Länk till annan webbplats.
• 41 Vara kommun Styrdokument 2016-2019. Sidor 88-90.
• 42 Vara kommun Styrdokument 2016-2019. Sidan 96.
• 43 Vara kommun Styrdokument 2016-2019. Sidan 114.