Plan för social hållbarhet 2023–2030

Antagen av kommunfullmäktige 27 november 2023 § 94. Gäller från och med 5 december 2023.

Innehållsförteckning

• Inledning
• Plan för social hållbarhet och aktivitetsplan
• Uppföljning
• Fokusområden och preciseringar
• Underlag och bakgrund till val av fokusområden
• En trygg och inkluderande kommun där invånare känner tillit, delaktighet och framtidstro
• En kommun med goda livs- och boendemiljöer som erbjuder livskvalitet
• En kommun som erbjuder stöd och hjälp till alla som behöver det – oavsett ålder
• Aktivitetsplan 2023-2030.
• Referenser
• Bilagor

1 Inledning

1.1 Bakgrund

1.1.1 Uppdraget

Den 21 april 2021 § 82 gav Kommunstyrelsen uppdrag till Förvaltningen för Utveckling och Service att arbeta fram en Plan för social hållbarhet. Tidigare strategiskt arbete i Vara kommun inom folkhälsarbetet har utgått från Folkhälsoplanen. Planen för social hållbarhet är mer omfattande och tar ett helhetsgrepp på social hållbarhet, samt omfattar konkreta åtgärder att genomföra.

1.1.2 Globala, nationella, regionala och lokala ramverk

Agenda 2030, Folkhälsomyndighetens 8 folkhälsopolitiska mål, Västra Götalandsregionen och Delregionala nämnden Östras gemensamma folkhälsopolitiska arbete, den regionala utvecklingsstrategin (RUS), den delregionala utvecklingsstrategin (DRUS) samt Vara kommuns fyra övergripande mål, har legat till grund för fokusområden och preciseringarna i planen för social hållbarhet.

Kommunfullmäktiges vision och mål 2023-2027:

”I Vara finns det goda livet, hos oss är alla välkomna, här ser vi lite längre. Vi bygger för framtiden! I Vara kommun trivs alla att leva och bo.”

• Attraktivt Vara med god livskvalité för alla
• Verksamhet av god kvalité
• Välmående arbetsplats
• Hållbar ekonomi

Vara kommuns Plan för social hållbarhet 2022-2030 relaterar till ett flertal mål och styrdokument som tar sig an de stora samhällsutmaningarna och behovet av omställning mot ett mer hållbart samhälle. Det behövs innovativa lösningar, tvärsektoriella angreppsätt och en konsekvent integrering gällande hållbarhetsdimensionen, för att åstadkomma ett socialt utvecklingsarbete.

Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland har identifierat samhällsutmaningar inom området social hållbarhet som även är utmaningar för Vara kommun:

”Invånarnas tillgång till arbete och samhällsservice skiljer sig allt mer åt beroende på var i länet de bor.

De socioekonomiska klyftorna och boendesegregationen ökar. Många invånare känner sig inte delaktiga i samhället.

Många barn och unga lämnar grundskolan och gymnasiet utan godkända betyg. En allt större andel yngre än äldre är inte nöjda med livet och alltför många barn och unga lider av psykisk ohälsa.

Internationella kriser ökar sårbarheten hos företag och samhällets organisationer. Det gör det viktigt med en väl fungerande regional krisberedskap.”

De övergripande målen i Delregional utvecklingsstrategi för Skaraborg 2030 är mål som Vara eftersträvar:

”I det jämlika Västra Götaland deltar varje människa i samhället på jämställda och jämlika villkor. Samhället är inkluderande och transparent, och invånarna känner sig delaktiga. Olika platsers förutsättningar tas tillvara och det finns ett samspel och utbyte mellan platser. Det öppna Västra Götaland är integrerat med omvärlden och har ett rikt utbyte nationellt och internationellt. Genom goda relationer och samarbete med våra grannregioner bidrar vi till en hållbar utveckling både lokalt och globalt.”

Andra styrdokument och vägledningar som behandlar social hållbarhet eller folkhälsa på ett övergripande eller strategiskt sätt är:

• Regeringen – God och jämlik hälsa
• Agenda 2030 för hållbar utveckling
• Nationella folkhälsomål och målområden
• Socialstyrelsen - Våld i Nära Relationer
• Folkhälsomyndigheten – En god och jämlik hälsa på alla nivåer
• Regional handlingsplan Suicidprevention 2020-2025
• Folkhälsobokslut: Vägledning för folkhälsoarbete i Skaraborg 2021

1.1.3 Kommunens roll

Att uppnå ett socialt hållbart liv är en global utmaning. Risk- och friskfaktorer är olika beroende på var i världen man bor och lever. Det innebär att olika befolkningsgrupper kan ha olika behov. Den lokala nivån kan innehålla olika utmaningar men vår strävan är att personer i Vara, på lokal nivå, ska kunna uppnå så jämlik hälsa som möjligt. Vara kommun har flera roller och verktyg för att uppnå ett socialt hållbart liv. Social hållbarhet kan i vissa fall uppnås genom myndighetsutövning men framförallt vill vi möjliggöra för befolkningen att leva hållbart genom stöd från kommunens verksamheter som erbjuder kunskap inom ämnet.

Myndighetsutövning på kommunal nivå som har koppling till social hållbarhetsarbete är till exempel fastställande av lokala föreskrifter, tillsyn, tillstånd, bidragsgivning och fastställande av detaljplaner.

Genom fysisk planering finns förutsättningar att beakta sociala aspekter för samhällsutveckling. Översiktsplanen är det mest lämpade planinstrumentet för att hantera strategiska, kommunövergripande, sociala hållbarhetsfrågor så som utveckling av bebyggelsestruktur, infrastruktur för gång-, cykel-, och kollektivtrafik, lokal energiförsörjning, produktion och distribution, vattenförsörjning, blå-grön infrastruktur, långsiktigt skydd av kulturvärden och naturmiljöer för biologisk mångfald och rekreation etcetera.

Vara kommun kan på olika sätt verka för utveckling av ett hållbart lokalt näringsliv. Att sprida kunskap om kommunens mål och ambitioner utifrån de sociala hållbarhetsmålen, hur befolkningens förutsättningar och levnadsvanor kan möjliggöra god hälsa och hälsosamma levnadsmönser, bidrar till ökad social hållbarhet.

Vara kommun kan på flera sätt underlätta för kommuninvånarna att leva socialt hållbart genom att skapa samhällsstrukturer för en hållbar livsstil. Exempelvis kan kommunen bygga in infrastrukturer som minskar bilberoende, marknadsföra natur- och kulturupplevelser som bidar till ökat välbefinnande och som stärker fyskisk- och psykisk hälsa.

Vara kommun är en av de största verksamhetsutövarna på lokal nivå. Kommunen är till exempel mark- och fastighetsägare, utförare av skola, vård och omsorg, samt ansvariga för teknisk service, transporter och förvaltning av infrastruktur och byggnader. Det innebär att kommunen har en omfattande påverkan på individers sociala hållbarhet inom våra verksamheter. För att uppnå en hållbar social utveckling, behöver ämnet belysas genom ett socialt hållbarhetsarbete såväl som i den sociala hållbarhetsplanen.

Vara kommun har en unik roll som kunskapsspridare på lokal nivå. Från lärande för hållbar utveckling i förskola, skola, gymnasie och vuxen-utbildning, samt vidare till information och rådgivning till kommuninvånare och företag.

1.2 Plan för social hållbarhet och aktivitetsplan

I Plan för social hållbarhet 2023-2030 presenteras Vara kommuns fokusområden och preciseringar gällande social hållbarhet. Planen för social hållbarhet tar sin utgångspunkt från det teoretiska ramverket om hälsans bestämningsfaktorer (se bilaga 4, Östgötakommissionen). Som bilaga 1 finns Riktlinje suicidprevention. Aktivitetsplanen är gemensam för Plan för social hållbarhet och Riktlinje suicidprevention. I aktivitetsplanen finns konkreta åtgärder utifrån suicidprevention och för att uppnå/bibehålla social hållbarhet. Dessa har tagits fram som redskap för att nå fokusområdena och preciseringarna som finns i strategin. Aktivitetsplan 2023-2030 finns som bilaga 2.

Åtgärderna är konkretiserade så att tidssättning, förväntad effekt, eventuella kostnader, koppling till andra mål, ansvariga samt indikatorer framgår. Som bilaga 3 finns rapporten Omvärldsanalys 2022 där flera nyckeltal beskriver ohälsotal inom Vara kommun.

1.3 Uppföljning

Ansvar för genomförandet av planen för social hållbarhet vilar huvudsakligen på kommunens nämnder, förvaltningar och kommunala bolag i ordinarie planerings- och uppföljningsprocesser. För att nå målbilden i fokusområdena behöver planen för social hållbarhet ses som ett arbetsverktyg. Planen för social hållbarhet ska peka ut riktningen för det sociala hållbarhetsarbetet i kommunen som har utgångspunkt i fokusområden och preciseringar. Indikatorerna är till största del de befintliga politiskt beslutade indikatorerna som är kopplade till respektive nämnd.

För aktiviteter som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrningsprocess.

De kommunala bolagen är ansvariga för uppfyllelse av mål där de berörs. Bolagen ska planera och genomföra åtgärder som leder till måluppfyllelse.

2 Fokusområden och preciseringar

2.1 Underlag och bakgrund till val av fokusområden

Social hållbarhet är viktigt för Vara kommuns långsiktiga planering och innehåller fler begrepp och definitioner som förklaras i bilaga 3 (Omvärldsanalys). I bilaga 4 (Östgötakommissionen) finns beskrivning av de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa. Bilaga 5 innehåller Agenda 2030, handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Denna kunskaps-bas utgör underlag och bakgrund för val av fokusområden och dess presiseringar.

Fokusområdena i Vara kommuns Plan för social hållbarhet har utformats för att både vara så allmänna att alla kommunala verksamheter kan luta sig mot dem och så tydliga att de anger vad vi vill uppnå. Preciseringarna förtydligar innebörden av fokusområdena och vad som konkret behöver uppnås. Fokusområdena och aktiviteter i Planen för social hållbarhet har tagits fram för kommunens egna bolag och förvaltningar.

Fokusområdena Vara kommun har valt att arbeta efter följer ett livscykelperspektiv där det första området handlar om förutsättningar under hela livet och trygghet och framtidstro. Fokusområde två handlar om hur man skapar social hållbarhet genom hela levnadsfasen och fokusområde tre är uppdelat kring stöd till befolkningen utifrån vilket behov den enskilde har.

Att skapa förutsättningar för social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla individer får sina rättigheter respekterade. Oavsett behov och förutsättningar ska alla ges lika möjligheter till en livsmiljö där de kan utvecklas, tillgodogöra sig kunskap och ha förutsättningar för en god hälsa.

Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska- och fysiska hälsan under hela livet. Alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa, det vill säga rätt till det bästa fysiska-, psykiska- och sociala välbefinnandet. Barn och ungas rättigheter ska tillgodoses oavsett uppväxtvillkor eller individuella förutsättningar i enlighet med barnkonventionen. Barn måste bli hörda och barnets bästa ska alltid vara utgångspunkten i beslut som rör barn.

För Vara kommun är den i särklass viktigaste resursen, människors förmåga och vilja att delta i samhällets utveckling och välstånd. Den demografiska förändringen kommer att ge en brist på arbetskraft men även en ökad press på välfärdssystemet. Det gör att de yrkesutövande åren måste ökas för en hållbar ekonomisk utveckling. Detta kräver att både arbetslivet blir mer inkluderande men även att arbetsmarknaden kan bemöta arbetskrav från gruppen äldre arbetstagare.

2.2 En trygg och inkluderande kommun där invånare känner tillit, delaktighet och framtidstro

2.2.1 Verka för kunskapsallianser

Med kunskapsallianer menas jämlika samarbeten mellan till exempel företrädare för förvaltning, föreningsliv, näringsliv och forskning samt invånare. En kunskapsallians tar sin utgångspunkt i deltagares olika erfarenheter och kunskaper. Genom kunskapsallianser som formas i samverkan mellan dessa aktörer kan tvärsektorielle innovativa lösningar uppnås.

2.2.2 Säkerställa barn och ungas delaktighet och möjligheter till inflytande

Barn och ungas delaktighet är en resurs som kan bidra till erfarenheter och kunskaper. Barn och unga är invånare med rätten att vara med, delta och påverka. Barn och ungas deltagande och inflytande möjliggör utvecklingen för både individen och samhällets demokratiska processer.

2.2.3 Verka för en hälsofrämjande, jämlik och jämställd förskola, skola och fritid för alla barn och unga

Alla barn och unga har rätt till en likvärdig utbildning och fritid oavsett social bakgrund. Dessa förutsättningar gör att de har möjlighet att nå sin fulla utveckling och livspotential.

2.2.4 Verka för att ungdomar lämnar skolan med behörighet till vidare studier

Det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och god hälsa. God hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. Samtidigt är lärande i sig, att gå i skolan med godkända betyg, många gånger en förutsättning för arbete och egen försörjning samt demokratiskt deltagande och minskar risken för ohälsa, kriminalitet och utanförskap.

2.2.5 Skapa möjlighet för att fler barn och unga gör icke-traditionella studie- och yrkesval

Samhället och skolan ska aktivt uppmuntra barn och unga att våga tänka större och annorlunda kring sina intressen och val, än vad som följer av de traditionella könsmönstren i dag. Det är i vårt land en självklarhet att barn och unga har samma formella rätt till utbildning. Men på den reella jämställdhetens område är ungas studieval en utmaning. Med reell jämställdhet avses ungas möjligheter till att i tanke och handling uppfylla sina intressen och ambitioner med skolgången, utan hinder av kön, könsidentitet/köns utryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hänsyn bör även tas till individens socioekonomiska förutsättningar

2.2.6 Säkerställa att alla vuxna har samma makt och möjligheter att påverka samhället och sina liv

Det handlar om lika möjligheter för alla vuxna att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, idéer, planer och handlingar om vilket samhälle vi gemensamt ska skapa och hur det ska gå till.

2.2.7 Verka för att utbildning och kompetensutveckling utformas utifrån individuella förutsättningar och samhälleliga behov

Utbildning är en av de mer avgörande förutsättningarna för möjligheten att kunna etablera sig på arbetsmarknaden samt för möjligheten att välja en sysselsättning som upplevs stimulerande. Fullständiga betyg från grundskolan är den mest avgörande faktorn för fortsatta studier, oavsett individens förutsättningar eller bakgrund. Möjlighet för vuxna att komplettera grundskola och gymnasium samt att yrkesutbilda sig är centralt.

2.2.8 Verka för äldre människors möjligheter till delaktighet och inflytande i samhället och i sin vardag

Som äldre är det viktigt att känna att man på olika sätt kan påverka sin livssituation. Många äldre har kunskaper och erfarenheter som kan vara till nytta för samhällets utveckling och det är viktigt för den här åldersgruppen att få känna delaktighet och kunna påverka både samhällsutvecklingen och sin vardagliga livsföring. Även om man inte längre är aktiv på arbetsmarknaden kan man ha ett aktivt liv inom många andra olika områden. Digitalisering och ökade e-tjänster ställer stora krav på omställning för många äldre. Därför behöver samhället stötta det livslånga lärandet och inkludera även äldre i denna process.

2.2.9 Verka för att äldre människor kan leva ett aktivt liv med fysiskt och psykiskt välbefinnande utifrån sina personliga förutsättningar

Åldrandet innebär minskad fysisk förmåga men samhällsinsatser kan främja möjligheterna för ett fysiskt och psykiskt välbefinnande under ålderdomen. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna för ett aktivt åldrande åt mellan olika grupper av äldre. Genom att stärka och bevara kultur- och fritidsutbudet med ambitionen att särskilt nå äldre med små ekonomiska resurser och äldre med utländsk bakgrund kan samhället bidra till ett aktivt och mer hälsosamt åldrande för alla.

2.3 En kommun med goda livs- och boendemiljöer som erbjuder livskvalitet

2.3.1 Verka för en trygg, tillgänglig och attraktiv offentlig miljö

Fysiska egenskaper i stadsmiljön som exempelvis tillgång till nya ytor, avsaknad av fysiska barriärer i offentliga byggnader och publik platsmark, trygga och inbjudande utemiljöer för promenader och cykling, är direkt kopplade till välbefinnande och hälsa och de är ofta socialt och geografiskt ojämlikt fördelade. Därför är det särskilt viktigt att det finns inbjudande utemiljöer som är tillgängliga för alla i samhället.

2.3.2 Verka för goda boendemiljöer och minskad boendesegregation

En kommun där olika typer av bostäder och funktioner finns inom ett och samma område möjliggör en variation av människor och sociala nätverk. Utgångspunkten för minskad boendesegregation är att arbeta med utjämnande insatser för att förbättra livsvillkoren inom alla ålders- och socioekonomiska grupper.

2.3.3 Verka för en trygg hemmamiljö för alla barn och unga samt utgå från att föräldrar är deras främsta resurs, samt stötta föräldrarna i den uppgiften

Familjens livssituation är betydelsefull för barns uppväxtvillkor och framtid. Barn och unga är beroende av skydd, omsorg och tillitsfulla relationer med vuxna. Hemmet är därför en viktig arena för främjande insatser för barn och ungas hälsa.

2.3.4 Verka för att barn och unga väljer ett liv fritt från alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar (ANDTS)

Att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av ANDTS är särskilt viktigt. Barn och unga som växer upp i familjer där ett problematiskt bruk av ANDT och spelproblem förekommer, har högre risk att i framtiden själva utveckla ohälsa. För att förebygga ANDTS är det viktigt att ta hänsyn till faktorer i barns och ungas livsvillkor och levnadsvanor som utgör en risk för eller skyddar från att börja använda ANDTS. Det innebär att vi både behöver förebygga riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer genom insatser på olika nivåer.

2.3.5 Verka för att alla arenor där barn och unga vistas ska vara fria från våld och droger

Trygga och hälsofrämjande arenor där barn kan växa och utvecklas fria från våld och droger är varje barns rätt. Våld och droger skapar otrygga miljöer och är ofta sammanlänkade. Grövre former av våld uppstår där lindrigare former accepteras och våld i olika sammanhang förstärker varandra. Sociala medier och den digitala utvecklingen har öppnat upp nya arenor att utöva psykiskt våld genom exempelvis kontroll eller nedsättande kommentarer.

2.3.6 Verka för att våld i nära relationer upphör

Alla människor kan utsättas för våld i nära relationer. Våldet förekommer i alla samhällsgrupper och i alla former av relationskonstellationer och familjer. Att redan som ung i en nära relation utöva eller bli utsatt för våld kan skapa ett livslångt lidande för individen, med stora samhällskostnader.

Våld i nära relationer ska upphöra och människor ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig identitet. Målet omfattar alla yttringar av fysiskt, psykiskt, sexuellt, socialt, materiellt och ekonomiskt hot om våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning, giftermål mot någons vilja samt prostitution och handel med människor för sexuella ändamål.

Våld i nära relationer är varken ovanligt eller något som upphör vid stigande ålder. Våld mot äldre är allvarliga kränkningar av äldre personers mänskliga rättigheter. Äldre människor har rätt till råd, stöd och hjälp från samhället till ett liv fritt från våld.

2.3.7 Verka för ökad arbetsdeltagande och egen försörjning

Tillgång till arbete eller annan försörjning är en av de viktigaste förutsättningarna för egenförsörjning. Diskriminering på både den offentliga som privata arbetsmarknaden gör att tillgången till arbete blir ojämlik. Att kunna försörja sig själv och sina familjemedlemmar är också en av grundförutsättningarna för hälsa. Det handlar inte bara om möjligheten till försörjning utan också om rätten till arbetsdeltagande utifrån sin förmåga liksom självständighet, självrespekt och att vara oberoende.

2.3.8 Verka för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden

Den könssegregerade arbetsmarknaden beror mycket på stereotypa föreställningar om skillnader mellan könen. Jämställda arbetsplatser bidrar till ökad kreativitet och lönsamhet och minskar risken för trakasserier och konflikter. Arbetsplatser med mer jämställt arbetsdeltagande gynnar således samtliga medarbetare.

2.3.9 Verka för anpassning av boende och närmiljö utifrån äldre människors behov

Många äldre väljer själva att flytta till mer tillgängliga och anpassade bostäder. Det finns tillgänglighetsanpassade lägenheter och så kallade seniorboenden, både i form av hyres- och bostadsrätter.

2.3.10 Verka för att öka äldre människors säkerhet och upplevelse av trygghet

Det finns flera faktorer som spelar roll för hur trygga vi känner oss, både individuella och generella. Trygghet kan handla om till exempel ekonomi, privata och offentliga relationer, tillit samt den fysiska miljön. Att ha kontroll över situationen är en viktig förutsättning för att kunna känna trygghet, liksom möjligheten att kunna göra sig förstådd och förstå sin omgivning. När man är äldre kan samhällets förmåga att skapa en trygg miljö bidra till äldre personers känsla av välbefinnande även om behovet av stöd och hjälp är stort.

2.4 En kommun som erbjuder stöd och hjälp till alla som behöver det – oavsett ålder

2.4.1 Verka för gränsöverskridande möten som uppmuntrar till medskapande

Trygga och lättillgängliga möten mellan olika grupper av människor bidrar till att minska ålders- och social segregation, det ökar sammanhållning samt gynnar en positiv hälsoutveckling. Dessa möten är viktiga för att invånarna ska känna sig som medskapare av samhället genom att kunna påverka vad som ska göras, varför det ska göras och gemensamt komma fram till hur det ska genomföras.

2.4.2 Verka för en god fysisk och psykisk hälsa hos alla barn och unga

Många levnadsvanor som har betydelse för hälsan grundläggs under barn- och ungdomsåren. Framtida folkhälsoutvecklingen är således i hög grad beroende av att barn och unga tillförsäkras en god hälsa, goda levnadsvanor och levnadsförhållanden.

2.4.3 Verka för människors möjligheter att göra hälsosamma val

Invånarna ska kunna göra aktiva val som stärker deras möjligheter till hälsa och en positiv hälsoutveckling. Det handlar om vikten av goda matvanor, att vara fysiskt aktiv, att se och förebygga riskbeteenden och riskkonsumtion. Människors förutsättningar för en hälsosam livsstil ser olika ut och följer väldigt tydligt de livsvillkor under vilka individen lever. Att skapa stödjande miljöer är en viktig förutsättning för att insatserna som syftar till att påverka människors attityder och beteende, ska få genomslag.

2.4.4 Verka för att människor har samma tillgång och möjlighet till en aktiv fritid och ett aktivt deltagande i kulturlivet för ökat välbefinnande och livskvalitet

En aktiv fritid och ett aktivt deltagande i kulturlivet bidrar till ett gott liv för invånarna, alla ska ha goda förutsättningar att i alla livsskeden och livsroller tillvarata sina förmågor och forma sina liv samt delta i och skapa samhällets aktiviteter och utbud.

2.4.5 Verka för äldre människors möjligheter att behålla och utveckla sociala nätverk och mötesplatser

Sociala aktiviteter stärker sociala relationer och på så vis även livslusten, känslan av delaktighet och engagemang. Sociala aktiviteter har visat sig vara av stor betydelse för många äldre och det är positivt för äldre människors hälsa att ha ett socialt nätverk. Mötesplatser och föreningsliv kan vara ett bra sätt för äldre att utöka sitt sociala nätverk.

2.5 Aktivitetsplan 2023-2030

För att definiera vad fokusområdet betyder för Vara kommun har det preciserats för att arbetet med aktiviteterna ska bli mer konkret och mätbart. Preciseringarna bygger på nationella- och regionala folkhälsomål och omfattar Vara kommun som organisation och geografisk plats. Preciseringarna Vara kommun ska arbeta med finns i bilaga 2 Aktivitetsplan 2023-2030.

3. Referenser

Abrahamsson, H. (2016), Vår tids stora samhällsomdaning. En forskningsessä om politiskt ledarskap, social hållbarhet och medborgardialog. Stockholm: SKL

Dahlgren G., Whitehead M. (1991), Policies and strategies to promote social equity in health. Background document to WHO – Strategy paper for Europe. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier; 1991

FN-förbundet. (den 04 10 2017), Globala målen. Hämtat från https://www.globalamalen.se/fragor-och-svar/vad-betyder-hallbar-utveckling/

Folkhälsomyndigheten. (u.d.), Vad styr folkhälsopolitiken. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsa-och-folkhalsoarbete/tema-folkhalsa/vad-styr-folkhalsopolitiken/

Jonsson, K., Sundström J., Skatt A-K., & Abrahamsson J. (2022), DELREGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR SKARABORG 2030. Skaraborgs kommunalförbund

Kommissionen för ett hållbart Malmö (2012), Stadens rumsliga påverkan på hälsa. Malmö Stad

Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2013), Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Malmö Stad

Magnusson J., Lodin A-S., Jonäng K. & Nilsson H.L. (2021), Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021-2030. Västra Götalandsregionen

Nationella Healthy Cities nätverket (2013), Hälsofrämjande stadsplanering. Malmö stadsbyggnadskontor

Regeringskansliet. (u.d.), God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/04/prop.-201718249/

Regeringskansliet. (u.d.), 17 globala mål för hållbar utveckling. Hämtat från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling/

Socialstyrelsens termbank. (u.d.), Socialstyrelsens termbank Länk till annan webbplats.

Sveriges kommuner och regioner (2020), Att hantera komplexa samhällsutmaningar. Organisera, styra och leda i samverkan. SKR

Sveriges kommuner och regioner (2021), Vägval för framtiden 4 Trender som påverkar det kommunala och regionala uppdraget fram emot 2030. Stockholm: SKR

Vara kommun. (u.d.), Omvärldsanalys. Hämtat från https://vara.se/kommun-och-politik/pavagmotvisionen/omvarldsanalys/

Vara kommun. (u.d.), På väg mot visionen. Hämtat från https://vara.se/kommun-och-politik/pavagmotvisionen/

Vara kommun. (u.d.), Övergripande mål. Hämtat från https://vara.se/kommun-och-politik/pavagmotvisionen/overgripande-mal/

Östgötakommissionen för jämlik hälsa (2014), Östgötakommissionen för folkhälsa, slutrapport. Östgötakommissionen för jämlik hälsa

Bilagor

Bilaga 1: Riktlinje för suicidprevention, antagen av kommunstyrelsen
2023-11-08 § 159

Bilaga 2: Aktivitetsplan till plan för social hållbarhet 2023-2030

Bilaga 3: Omvärldsanalys 2022 Vara kommun

Bilaga 4: Östgötakommissionen för folkhälsa, slutrapport

Bilaga 5: Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling, ett informationsmaterial från Svenska FN-förbundet

Bilagorna finns i PDF- och powerpointformat och går att begära ut från kommunen.