Vägledande råd för att hantera hot- & våldssituationer mot förtroendevalda i Vara kommun

Fastställd av personalutskottet 2020-02-21

Innehållsförteckning

1. Hot och våld mot förtroendevalda
2. Vad är trakasserier hot och våld?
3. Vid akut hot- eller våldssituation
4. Om ett hot övergår till handling
5. Vid icke akuta situationer
6. Organisation och fördelning av ansvar
   
7. Bilaga 1 - Checklista – egen riskbedömning
8. Bilaga 2 – Checklista – Ordförandens uppgifter inför, under och efter ett sammanträde
9. Bilaga 3 – Riskbedömning inför sammanträde

Hot och våld mot förtroendevalda

Den offentliga förvaltningen ska präglas av demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Hot och våld som riktas mot förtroendevalda är ett allvarligt hot mot den demokratiska beslutsprocessen.

Som politiskt aktiv har du det demokratiska uppdraget att diskutera och föra ut de frågor som dina väljare och ditt parti står för. För att du ska kunna göra detta finns det flera faktorer som spelar in. En viktig faktor är att du ska känna dig trygg och säker. Detta gäller oavsett politiskt parti eller var på den politiska arenan du är verksam.

Det är viktigt att förtroendevalda vet vem de ska vända sig till om hot och våld förekommer. Förtroendevalda är inte formellt anställda i Vara kommun och omfattas därför inte av arbetsmiljölagstiftningen på samma sätt som anställda gör. Det är det egna partiets organisation som har huvudansvaret för säkerhetsfrågor gällande hot, våld och trakasserier. Kommunens ansvarar för att stötta partiet och enskilda förtroendevalda vid hanteringen om en situation uppstår samt se till att tillhandahålla utbildningar till förtroendevalda.

I Brottsförebyggande rådets undersökningar de senaste åren har det visat sig finnas flertalet tecken på normförskjutning i samhället. Fler förtroendevalda upplever idag att både samhället och rättsväsendet sänder signaler om att ”politiker ska tåla lite mer än andra”. Motsvarande normförskjutning har skett hos de förtroendevalda som ofta själva uttrycker att ”lite får man tåla”.

Tydligt är att det politiska klimatet har en stor betydelse. En hård samtalston i politiken återspeglar en kultur som kan få genomslag även i förhållandet mellan medborgare och förtroendevalda.

Detta dokument är tänkt att fungera som ett stöd och vägledning till förtroendevalda vid en eventuell händelse av hot och våldssituationer.

Vad är trakasserier hot och våld?

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i en inspirationsskrift hot och våld mot förtroendevalda (Hot och Våld mot förtroendevalda, Inspirationsskrift för förtroendevalda ISBN 978-91-
7585-168-6) gjort en förtydligad redogörelse över begreppen hot, trakasserier och våld enligt nedan:

Ett samlingsbegrepp for trakasserier, hot och våld är otillåten påverkan. Med otillåten påverkan avses allvarliga trakasserier och hot samt våldssituation motperson eller egendom, som utöver att vara ett stort arbetsmiljöproblem riskerar att påverka den enskildes beslut och som därför i förlängningen kan utgöra ett hot mot demokratin.

Hot definieras som allt från att någon har uttalat ett konkret hot, till att någon mottagit ett SMS om att egendom ska skadas om en förtroendevald inte fattar ett visst beslut eller förhåller sig passiv. Hot är en form av otillåten påverkan som alltid handlar om straffbara garningar. Det kan till exempel handla om
olaga hot eller utpressning.

Med trakasserier avses obehagliga telefonsamtal, tecken på kartläggning eller att oönskade varor har beställts i den enskildas namn i syfte att hämnas eller av annat skal väcka obehag. Det ska noteras att trakasserier är en form av påverkan som inte alltid ar straffbar, men som går ut på att ”hota” en förtroendevald med subtila metoder där syftet är att påverka eller reagera på något som inträffat. I vissa situationer kan emellertid trakasserierna betraktas som ofredande, olaga förföljelse eller fridskränkningsbrott och är därmed straffbara gärningar.

Med våld avses slag, sparkar eller annan typ av fysiskt våld som riktats mot förtroendevalda med anledning av deras uppdrag. Våld är, fysiskt sett, den grövsta formen av otillåten påverkan. Det kan vara våld, till exempel misshandel, mot en förtroendevald, en anhörig eller en kollega. Det kan även handla om våld mot egendom, till exempel skadegörelse.

Vid akut hot- eller våldssituation

• Uppträd lugnt och tillmötesgående, provocera inte.
• Försök uppmärksamma någon annan på situationen.
• Undvik fysisk kontakt.

Om ett hot övergår till handling

• Ta skydd
• Ropa på hjälp
• Försök att ta dig från platsen
• Ring 112. Uppge vem du är, var du är, vad som har hänt, eventuella skador och omfattningen av dessa samt telefonnummer som det går att nå dig på.
• Som ledamot i en kommunal nämnd informera förvaltningschefen om händelsen. Förtroendevalda som sitter i kommunfullmäktige informerar kanslichef om händelsen.

Vid icke akuta situationer

Hot eller trakasserier som kommer via brev, e-post, telefon, sms eller annan media kan upplevas obehagliga även om det inte är akuta. Vid sådana situationer kan du agera enligt följande:

• Spara alla hot eller trakasserier som inkommer oavsett om det är i digital eller fysisk form. Detta kan användas som bevismaterial.
• Notera namn och telefonnummer till personer som hört eller sett vad som hänt.
• Som ledamot i en kommunal nämnd informera förvaltningschefen omp händelsen. Förtroendevalda som sitter i kommunfullmäktige informerar kanslichef om händelsen.
• Grundregeln är att brott ska polisanmälas. För polisanmälan ring 114 14. Uppge att du är förtroendevald. Om förtroendevalda inte polisanmäler hot och våld bidrar det till en normförskjutning i samhället.

Polisen kan, under vissa förutsättningar, åtkomstskydda din polisanmälan. Detta innebär att endast de tjänstemän vid polisen som är berörda och arbetar med ditt ärende kan ta del av innehållet.

Organisation och fördelning av ansvar

Polisens ansvar

Den lokala polisen har huvudansvaret för skydd av förtroendevalda. Detta innebär att den polisiära handläggningen av ärenden om hot och våld mot förtroendevalda är en uppgift för respektive polismyndigheten.

Det är utifrån varje enskild polisanmälan som polisen gör en bedömning av åtgärder, exempelvis behov av personskydd.

Säkerhetspolisen och polismyndigheten har tagit fram en handbok för politiskt aktiva som återger exempel på förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder som kan användas för att förhindra eller avstyra hotfulla situationer om de skulle uppstå. Handbok för politiskt aktiva

Partiets ansvar

I respektive parti bör det finnas rutiner för hantering av en hot- eller våldssituation. Dessa vägledande råd bör fungera som utgångspunkt i partiets rutiner och därigenom bli kända för samtliga partimedlemmar.

Rekommendationen är att varje parti därutöver tydliggör:

• Vem partimedlemmarna ska vända sig till i händelse av hot och våld
• Stöd som kan ges till den utsatta vid
  • hantering av händelsen och ärendet
  • polisanmälan
  • genomföra riskbedömning, mall finns i bilaga 1.
• Vikten av samverkan med andra partier och kommunen vid behov av ytterligare stöd för hantering av ärendet.

Enskilda förtroendevalda

Ansvarar för att:

• Upprätthålla en god politisk samtalston och klimat. Både vid de offentliga kommunala mötena, genom media och sociala medier samt i allmänhet.
• Rapportera eventuella incidenter till partiet, polisen och kommunen.
• Medverka vid de utbildningar om hot och våld som erbjuds av kommunen.

Ordförandens ansvar

Ordförandena i respektive politiskt organ ansvarar för att:

• Upprätthålla god ordning under sammanträdet
• Genomföra riskbedömning samt vidta åtgärder inför ett sammanträde om hotbild förekommer, Mall finns i bilaga 2 och 3.

Kommunens ansvar

Kommunen ansvarar för att:

Tillhandahålla utbildningar om hot- och våld till förtrorendvalda

Stötta och vara rådgivande till den utsatta samt partiet i hantering av ärendet.

Stötta ordförandena vid åtgärder och riskbedömning inför ett sammanträde för det fall hotbild förekommer mot enskild förtroendevald eller för hela sammanträdet.

SKL erbjuder stöd till kommunerna när enskilda förtroendevalda blivit utsatta. Stödet ges dels genom uppdaterad information på SKLs hemsida samt telefonstöd i form av att kunna bolla frågor med Anna Lena Pogulis, projektledare för hot och hat mot förtroendevalda eller Greta Berg, handläggare för trygghet- och säkerhetsfrågor,

Bilaga 1 – Checklista – egen riskbedömning

Nedan frågor kan fungera som stöd till dig som förtroendevald för att identifiera risker och bedöma vilka åtgärder som bör vidtas.

Vänd dig till ditt parti om du önskar få stöd vid genomförande av riskbedömningen.

Frågor att utgå från för att bedöma risker och åtgärder:

• Var och när finns det en risk att du kan bli utsatt för hot- och våld?
• Vid vilken situation är risken för hot- och våld som störst?
• Vad finns det för åtgärder du själv kan vidta för att minska risken?
• Vad har du för möjligheter till skydd om en akut hot- eller våldssituation uppstår?
• Vad har du för möjligheter att snabbt larma polis eller påkalla uppmärksamhet för att få hjälp om något skulle inträffa?

Bilaga 2 – Checklista – Ordförandens uppgifter inför, under och efter ett sammanträde

Vid händelse av hot eller våld mot enskild förtroendevald i nämnd eller kommunfullmäktige ska förvaltningschef eller kanslichef informeras. Förvaltningschef eller kanslichef behöver i sin tur informera ordföranden om händelsen för att ordföranden ska kunna göra en riskbedömning inför att ett sammanträdes ska genomföras.

Innan sammanträdet

Genomför riskbedömning i enlighet med bilaga 3.

Innan mötet öppnas

Informera ledamöterna om utrymningsplan om utrymning måste genomföras.

Under mötet

Vid händelse av hot- eller våld larma polisen. Ring 112 vid akut situation. Ring 114 14 vid icke akut situation.

Efter mötet

Om polisen varit kontaktad i förberedelserna, meddela dem att sammanträdet är avslutat.

Följ upp och utvärdera säkerhetsarbete.

Bilaga 3 – Riskbedömning inför sammanträde

Ifylld riskbedömning tillsammans med checklista överlämnas till kansliavdelningen för registrering och arkivering.